19 februari 1963 ansågs vagnarna som reserv och skulle inte revideras. De slopades 30 december samma år och skrotbeslutades 24 januari 1964 samt skrotade senare samma år.

Frågan har väl varit uppe här förr, men nog fanns det då vagnar som var äldre och mer slitna på Roslagsbanan än dessa, som ändå fick fortsätta rulla? Var det "första klassen" som gjorde att man tyckte de var udda, och ej värda en (åter)ombyggnad, eller nåt sånt? Nu kan väl sånt ändra sig fort, ty bara nåt (typ) år senare ansåg man väl att man hade sån vagnsbrist att man tog upp "Smålandsvagnarna" till Roslagen. Vagnar som aldrig togs i drift där, den nödvändiga ombyggnaden visade sig för omfattande för de elektriska linjer som då var aktuella. Men det kunde man väl räknat ut innan man tog upp dom?

Men 1963 gick fortfarande oelektrifierade men ändå persontåg till både Uppsala och Hallstavik och YBo-rälsbussarna hade börjat anlända i större antal (typ). Därmed skulle man inte kunna köra samma vagnar på "båda delarna", även om man skulle vilja det (igen), så kanske det spelade roll? Man kanske t o m förutsåg rälsbussarnas övertagande av trafiken till Norrtälje (och Rimbo)? Därmed skulle man kunna klarat sig med färre personvagnar.

1963 var också sista året SRJs (diesel)motorvagnar gick i ordinarie trafik, och då till Hallstavik (till Uppsala lär det då gått enbart YBo-rälsbussar sedan nåt år tillbaka). Därmed gick "vanliga passvagnar" -även om det inte var nu aktuella- i dessa tåg. Men det upphörde alltså detta år. Och därmed minskade behovet av personvagnar. För ett tag i varje fall (?)

/ L G