Vid enbemanningsöverenskommelsens tillkomst bestämdes att ingen av lokps skulle förlora sin ”åkande tjänst”, därför levde biträdesåkningen kvar, längre på vissa ställen beroende på ps-tillgången.
Biträdesgrupperna minskade i antal undan för undan och upphörde i Vännäs vid Tdt 179 början i maj.

Det fanns en övergångstid också i Hallsberg, jag minns dock inte hur länge. Men från 1977 återbesattes inte vakanta biträdesturer: Vilket kunde spöka vid Hallsberg rbg,
där biträdena skulle utföra vissa växlingsmoment. Tids nog ändrades arbetsfördelningen.

1917-1919 var stora årskullar bland lokpersonal: Anställda i konjunkturuppgången före andra världskriget. Denna åldersgrupp tycks ha funnits vid de flesta västeuropeiska järnvägar: Enligt en studiegrupp i H av förare från British Rail.