Knaperåsen å andra sidan, har likt liknande banvaktstugor vid exempelvis BJ, HMMJ men även i viss utsträckning vid SJs södra del av södra stambanan, nocken orienterad parallellt med spåret och förstugan placerad längs med långsidan, vilket stugan på bilden inte har.

Bra synpunkter Rasmus, du har gett mig nya ögon på denna bild. Jag har förutsatt att stugan ligger med långsidan mot banan men det gör den kanske inte då trots allt. Svårt att se viken vinkel rälsen har mot stugan men jag antog att den gick parallellt.

Stugan har alltså ett bakbygge men ingen förstuga och man kan inte avgöra exakt var ingången är belägen från denna vinkel. Den skulle rent teoretisk kunna ha en sidobyggnad på andra långsidan, likt 1872 års banvaktstuga vid SJ, till exempel Prinsfors. Stugor av samma typ som SJs modell 1872 brukar dock normalt inte också ha ett bakbygge.

Intressant att du nämner 642 Prinsfors, stäckan mellan Jönköping och Falköping är en av få sträckor där jag hittat att man använder takdekorationer/utsmyckningarna (Rasmus, du har säkert det korrekta namnet på dessa..) som t.ex 628 Gunnarsmo. Nu är ju inte heller dessa utsmyckningar helt lika den på ursprungsbilden.

Frågan är hur pass vanliga dessa utsmyckningar var? Och var de likadana på stugor på samma linje?

Vad jag däremot ser på denna stuga som jag finner underligt, är den byggnadsdel med fönster och dekorationer på vindskivorna, som sticker ut till vänster om husets bortre, vänstra hörn. Är detta ett ovanligt välarbetat uthus eller är stugan byggd som en vinkel?

Jag har nog (felaktigt) tolkat denna del som ingången på långsidan som en del stugor har, som t.ex 607 Lövlund på NrSlJ. Men nu när du säger det så sticker den ut alldeles för långt från fotovinkeln för att vara en enkel förstuga, det måste vara en vinkelbyggnad som sticker ut, alternativt en separat byggnad. Exemplet från Storå är bra och kanske man kan hitta stugan på FLJ?

Eller varför inte Kalmar-Berga där många av stugorna var byggda i vinkel? Stationshusen längs den banan var ju pampiga och vackra och många av dem hade även sniderier på taknock.