Tråden jag startade om aldrig byggda 891 banor gav många intressanta svar om tänkta banor jag inte kände till.
Så jag provar med en likadan om 1067 banor. Vad fanns det för planerade 1067 banor som aldrig blev byggda?

Norra stambanan med fortsättningar som banan till Storlien (Trondheim) och stambanan genom Norrland, fanns som principbeslut av Riksdagen men ändrades. Även Katrineholm-Norrköping skulle byggas smalspårig, okänt vilken spårvidd men sannolikt 1067, en riksdagsman sa i debatten att vill dom ha något annat i Norrköping får dom betala själva , men även detta beslut ändrades före byggstart.
Katrineholm-Norrköping hade sannolikt snabbt blivit ombyggd till normalspår men hade Norra stambanan blivit smalspårig hade man kanske byggt fast sig och norra Sverige blivit smalspårigt. Förutom redan färdigbyggda GDJ och samtrafik med den var ett argument för normalspår. Hade Norra stambanan byggts med smalspår var avsikten att redan byggda Stoclholm-Uppsala skulle konverteras till smalspår.
Sen kan vi ju även nämna KUJ som ju definitivt var tänkt som 1067 men riktigt så blev det inte.

Men inte hade Malmbanan byggts smalspårig ändå?

Det blir i praktiken olika epoker även om det inte är eoner dem emellan; de överväganden Lennart talar om ägde rum på 1870-talet, men redan i mitten av det årtiondet hade man ändrat sig. Som jag förstått det fick det engelska bolaget koncession för den nedre delen av den blivande malmbanan 1882 och då var smalspårsplanerna i södra Norrland alltså skrinlagda sedan flera år tillbaka, och Norra stambanan till Ånge och tvärbanan ända till Trondheim dessutom redan färdigbyggda med normalspår. (Det var - och är - dessutom väldigt långt emellan, och jag misstänker att det blir en smula anakronistiskt att tänka ihop de båda sakerna i sin samtid; att det blev ett sammanhängande Norrlandssystem är en sak, men det beslutades i flera steg under en hyfsat lång tidsrymd och sågs inte nödvändigtvis på det viset av alla i samtiden.)

Det är rätt rörigt eftersom det var flera beslut och även ändringar av dessa.
De äldre beteckningarna av banorna var Norra Stambanan för Stoclholm-Krylbo-Storvik, Stambanan genom Norrland för Storvik-Ånge och sedan Stambanan genom övre Norrland för Bräcke-Boden. Och jämtländska tvärbanan för Sundsvall-Ånge-Bräcke-Storlien.
Första beslut gällde alltså Norra stambanan inklusive insmalning av redan byggda Stockholm-Uppsala vilket dock ändrades före bygstart men fortsättningen Storvik-Ånge skulle byggas smalspårig av ekonomiska skäl men även detta ändrades. För tvärbanan hade redan Sundsvall-Torpshammar hunnit byggas med 1067 som privatbana men sedan Norge bestämt sig för att i fortsättningen bygga normalspår så bestämdes att även tvärbanan skulle ha normalspår, redan byggt förstatligades och breddades.
Hur det hade blivit med Malmbanan med ett smalspårssystem kan vi ju bara spekuleta i, antingen hade den byggts som isolerat normalspår eller så hade man insett fördelarna med genomgående trafik och byggt smalspår. Spåvidd 1067 är ju inga hinder för mycket tung trafik med om vi tittar på exempel från Sydafrika och Australien. Även Japan kan nämnas.