Äldre betongslipers (Järnväg allmänt)

av Niklas Bygdestam @, Uppsala, måndag, februari 22, 2021, 18:16 (11 dagar sedan) @ Sven Bårström

Jag borde kunna mer om de svenska betongsliprarna än vad jag gör. Men låt mig söka i mina minnesbilder.
Jag vill minnas att Sverige vid "betongslipersstarten" provade ett antal olika sliperstyper; i princip de som visas före tvåblocksslipern SJ 101. Några av dem har jag sett i spår för länge sedan. Alla typerna ska ses som rena prov (på 11:e bansektionen), och jag har ett svagt minne av att det totalt handlade om tillsammans några tusen sliprar av de olika typerna. Jag vet inte något om deras konstruktion, armering mm. Jag tror att de tillverkades på försök i Sverige. Vi hade nog inte ambitionen att pröva utländska typer. Detta styrks ju också av att K-befästningen inte ens prövades.
Den svenska "rörslipern" 101 var en konstruktion som byggde på tankar av dels SJ baningenjör Thord Fogelberg (biö 11 i Nässjö), dels A-betong i Vislanda. Den bestod av två slakarmerade block under vardera rälen. Blocken var förbundna med ett rör, fyllt med betong och genomdraget av ett armeringsstål, som var efterspänt genom dragna muttrar i ändarna.
FIST-befästningen var utvecklad av biö Fogelberg tillsammans med Lesjöfors AB, som tillverkade fjäderstål. Beteckningen FIST kommer av Fogelbergs initialer i omvänd ordning: Fogelberg, Ivan, Sigurd (vill jag minnas), Thord.
101-sliprarna blev standard i Sverige under många år. Jag har för mig att den miljonte försågs med en särskild liten skylt.
Det var två problem med 101-sliprarna. Båda hade med spårvidden att göra. Formen på slipern var ju inte helt säkrad genom att rörets och armeringens infästning i betongblocken inte var helt stabil. Därför tenderade slipern att krökas, så att rälerna lutade för mycket inåt och spårvidden blev trängre med tiden. Man kunde ställvis mäta ner till 1425 mm spårvidd, vilket gav kraftig sinusgång hos hjulen.
Det andra problemet var tydligt vid "lätta" urspåringar. Rören blev då krökta och spårvidden förstördes. Det medförde ett stort antal byten.
Sven B

Helt klart märker man att de inspirerades från andra länder när de utvecklade betongslipers i Sverige. Men det verkar inte som om de nappade på de tyska lösningarna utan hellre tittade på franska lösningar. Det finns bilder i samma bildarkiv på franska betongslipers i Frankrike. Se länk:

https://digitaltmuseum.org/021018157907/franska-betongslipers/media?slide=0

Man förstår att det var dessa som inspirerade till att ta fram typ 101.

Det är egentligen intressant att man tog fram de lösningar man gjorde. Ville man ha tyska betongslipers med tysk K-befästning, ja då hade det nog till och med varit billigare att få fram detta än att utveckla FIST och få fram dessa slipers typ 101 :-)

När det gäller den miljonte så stämmer det att den försågs med en särskild liten skylt. Det såg rent allmänt lite annorlunda ut. Betongen var nämligen lite ljusare på den också. Den lades in 1967 och den dåvarande generaldirektören Upmark var på plats när den lades in och tog emot en miniatyr av den från A-betong.

Den miljonte låg i Alsike och togs bort under 1990-talet då de gjorde spårbyte och ersatte dessa med nya och ersatte också rälerna med UIC 60. Slipern ska ha sedan skickats till museet i Ängelholm. Men det skulle vara roligt att få veta vart miniatyren tog vägen som Upmark fick. Hade han den på sitt kontor, och att den därför finns kvar i SJ:s eller Trafikverkets samlingar? Eller i museets samlingar? Eller tog Upmark hem den och därmed så tillhör den antingen familjen Upmark idag, eller rentav är slängd av någon av familjen Upmark?

--
Никлас Быгдестам
Allmänt intresserad av järnvägar. Inriktar mig på Europa. Jag bor i Uppsala


Hela tråden:

 

powered by my little forum