Det är givetvis mycket troligt att en fransk sliper varit förebild för den svenska 101-slipern.
Den franska tvåblocksliper som visas har en vanlig stålprofil i förbindelsen mellan de två blocken, alltså en mycket mer "primitiv" lösning än Fogelbergs rör. Men det är ju självklart att man försöker utveckla en förebild mot något som man anser vara bättre.
I Göran Kannerbys inlägg visas en A-betonghistorik om sliperstillverkningen. Där finns också en bild på en miniatyrsliper (den som Kung Gustaf Adolf fick). Det är möjligt att en sådan tillverkades i ett antal exemplar, bl a det som fanns i anslutning till gd arbetsrum på SJ och senare i Ängelholm. Man får väl hoppas att den finns kvar där.
I A-betonghistoriken visas också något av utvecklingen framöver. Ingenjören Stig Thim minns jag mycket väl. Han var A-betongs ledande konstruktör under 70- och 80-talen och svarade för många av deras nya anpassningar av sliprarna.
Några av de ursprungliga sliperstyperna (före 101:an) visas också i historiken. Tydligen har A-betong tillverkat också dessa.
Varför inte tyska K-befästningssliprar här i Sverige? Tja, frihandel var ju inte så självklar då. Möjligen skulle tyska sliprar ha kostat mycket med tull och allt. Och så hade SJ på den tiden en tydlig inriktning mot att utveckla och köpa svenskt material. Det var väl inte så mycket ban-, elektro-, signal- och maskinprylar som köptes utomlands???
I ett annat inlägg pekas på ett par km betongslipersspår på banan Nässjö - Oskarshamn. Jag har också ett svagt minne av det, men ingen aning om varför det byggdes. Troligen har man avsett att jämföra dess egenskaper och ekonomi på en bibana med motsvarande hos det konventionella spåret.
Sven B