Tjänst som tl/fjtkl krävde ursprungligen tvåårig järnvägsassistentutbildning (Jass, före 1965
stationsskrivare, sts). Motsvarande yrkesofficer, post/teleassistent vid dessa verk, kammarskrivare vid Tullen, landskanslist vid Länsstyrelse etc.

Jass hade från 1965 reglerad befordringstrappa i lönegrad A15-A19 (Lokf hade A15). Efter konflikten blev befattningarna byråassistent(bra)tjänster i lgd A21, lön och titel följdes alltjämt åt. Flera menade att denna befordran kunde nåtts i även vanlig förhandling: Utan konflikt.

Jass började dock ta slut - sista kursen hållen 1967-69. De gått vidare i administrationen, med ofta tl/fjtkl-tjänst som inpassage: En tid man följdes upp noga. Tågledningen ansågs krävande och alla passade inte för den. Trots löneförhöjningen förblev intresset svalt, särskilt bland äldre. Orter som t ex Vännäs, Ånge och Hallsberg tilltalade heller inte alla.

Även utsedda järnvägsexpeditörer (jxp) fick därför börja tas in. Först i Kiruna 1958, från 1966 i även Mellan- och Sydsverige (Hallsberg 1968). Med fjb-utbyggnaden kom de tids nog att bli flest. Från 1970-talet ansågs teoretisk tågledarkurs behövas, utöver inövningen vid panelen. Den omfattade vissa trafiktekniska delar i jass-kursen, men inte tarifflära, trafikekonomi etc.

Titeln ändrades 1973 till trafikledare (tle), från både byråassistent och lokinspektor: Kanske med baktanken att i vart fall delvis slå samman tjänsterna, som skett i liten skala vid TGOJ. Vid SJ ville dock ytterst få - från både fjb- och loksidan - öka ut reviren.

SJ tle-kurser hölls i Mjölby. Örebro och Norrköpings trafikdistrikt brukade låna ut lärare till ämnena Säo och tidtabellskonstruktion. Givetvis har kursen omstöpts, bl a efter trafikledningens övergång till BV.

Siste sts/jassutbildade trafikledare pensionerades i Malmö 2007. Siste sts/jassutbildade överhuvudtaget i Stockholm 2013. En 157-årig yrkeskategori hade gjort sitt.