Vanliga i många länder - tidiga (Fordon: vagnar)

av Stefan Olsson, Monday, March 29, 2021, 21:52 (1095 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Om man tänker efter verkar det ju litet underligt att sätta en till axel mitt under vagnen, där den väger som minst, utan resande. Koppel, koppelfickor, plattformssmidet, fjädrar etc väger ju en hel del men den lasten tas ju redan upp.

På godsvagnar kom man ju rätt snart fram till att man måste balansera ut den tredje axeln med hjälp av fjädringen. Hade hoppats kunna visa vad som händer om man inte gör det, men tyvärr så hittar jag inte den bild jag letar efter, nämligen bilden från vagnsbröten i Vittersjö på DONJ 1906 eller 1907 sisådär. Vilket är märkligt eftersom jag är rätt säker på att bilden tidigare funnits tillgänglig.

På bilden ser man nämligen hur det går när man inte balanserar ut lasten. Överst ligger en av de timmervagnar som Tc Westerlund lät bygga om till treaxlig. Den är ramknäckt. I samband med utredningen framkom det att vagnen hade gått slingrigt i spåret. Frågan är om en icke balanserad vagn skulle kunna uppträda som en "gungbräda" pga av ogynnsamma stötar i skenskarvarna.

Ett annat exempel på treaxlig vagn är NKlJ BC 1022 som det på en ritning finns en notering om "Tc skitvagn" eller liknande... Man kan undra var det kom ifrån?

Kan det helt enkelt vara så att man kom fram till att den ringa eller kanske till och med obefintliga komfortökningen inte på långa vägar uppvägde det ökade underhållet och dyrare inköpskostnaden?

Hur ser fjädringen ut på utländska vagnar?


Hela tråden: