Vi kan förmodligen hålla med om att bilden föreställer ett transformatorhus, men när det kommer till frågan om vilken transformator det handlar om behöver vi fundera några steg längre.

Den mycket informativa boken Undersökningar rörande svagsströmsstörningar vid med enfasström drivna elektriska banor; Stockholm 1919, A.-B. Svenska teknologföreningens förlag, innehåller en hel del upplysande detaljer.

På sida 55 i kapitlet om Spårtransformatorer kan vi läsa följande: "För utförande av försök hava 6 spårtransformatorer iordningställts. Dessa hava uppställts å sträckan Kiruna-Krokvik på ett inbördes avstånd av 1,35 km.". Senare kom dessa anordningar att kallas sugtransformatorer. De infördes eftersom man råkade ut för problemet med omfattande störningar i parallellt med banan framdragna blankledningar för svagström (telegraf- och telefonförbindelser).

Det ligger således nära till hands att konstatera att krokviksbilden föreställer ett spårtransformatorhus. Helt säker på detta kan man emellertid inte vara om man betraktar denna bild:

Transformatorhus å linjen Luleå-Vassijaure

Huset i bilden förefaller vara av exakt samma utförande som huset i Krokvik. Om man tittar noga ser man trådar som utgår från husets baksida och leder till mindre isolatorer på en stolpe som delvis finns med i den vänstra bildkanten.

Samma bild förefinnes på sida 23 i den ovannämnda boken med bildtexten "Bild 14. Skyddshus för kontaktledningen med transformator för stationsbelysning.".

Vad menas med skyddshus? Troligen är det frågan om överspänningsskydd (åskskydd). Jag förmodar att man efter en tid kom underfund med att det inte var klokt att installera dem inomhus eftersom de antagligen hade en benägenhet att explodera och sannolikt elda upp huset vid direkta åsknedslag. Transformatorer innehåller ofta olja och kan förvandlas till en slags eldkastare vid uppvärmning. Uppenbarligen inte en optimal kombination.

Det är således inte omöjligt att det i krokviksbilden handlar om ett sådant skydds- och transformatorhus.

Om man betraktar bilder över spårtransformatorhus är husen lägre och mindre än husen i de ovan nämnda bilderna.

Spårtransformatorhus vid Gällivare
Spårtransformatorhus vid Nuoljatunnelns mynning

Det är intressant att notera att husen är konsekvent sammanbyggda med kontaktledningsstolpen. Förmodligen strävande man till att stolpfundamentet även skulle bära transformatorns vikt. Dessutom kan takgenomförningen noteras med sin egendomliga trådföring upp i stolpen med bägge ledarna på en gemensam högspänningsisolator. Det vore intressant att veta hur arrangemanget såg ut vid närmare betraktelse.

Det förekom olika utföranden av takgenomföringarna. Här har vi ett exempel på annat utförande:

Sektionspunkt med sugtransformatorhus

Men alla dessa spår- eller sugtransformatorhus är små och låga jämfört med huset i krokviksbilden. Jag hänvisar även till bilden på sida 12 i SJ-häftet Statsbaneelekrifieringens inmatningsstationer, tredje omarbetade upplagan 1939.