Hur gick förstatligandet till avseende fordonen? (Järnväg allmänt)

av Ola Almquist, Sunday, April 25, 2021, 00:56 (1069 dagar sedan) @ Anders Jansson

Jag har inte gjort någon bredare undersökning av hur det förhöll sig men i de fall som jag tittat på så sålde den tidigare ägaren "inkromet" i bolaget till staten för att sedan vanligen likvidera bolaget. Det fanns dock undantag från det senare. Ett sådant fall var HNJ som levde vidare som investmentbolaget HNJ Intressenter.

Från statens sida sköttes förhandlingar etc av Förstatligandeberedningen där Ekonomibyrån på Järnvägsstyrelsen hade en framskjuten roll. Det fanns åtskilligt som skulle kartläggas och regleras. Till de enklare sakerna hörde personalen och dess framtida roller i SJ. Säljaren brukade här vara angelägen att säkra personalens framtid. Om inte annat så för att säkra sysselsättning och skatteintäkter på orten. Mot den bakgrunden skall personal på övergångsstat (personliga tjänster) ses.

Ett komplicerat område var fastighetsbildning och lagfart. Här gällde det att reda ut vad järnvägsbolaget ägde och ombesörja att staten fick lagfart. Det var inte alltid som järnvägsbolaget ombesörjt sådant vid smärre markbyten etc. I efterhand kunde det vara komplicerat att reda ut förhållandena om avträdande fastighet genom åren bytt ägare.

Andra saker som måste redas ut var arrenden och andra avtal. Det kunde gälla hyresavtal, avtal med postverket, telegrafverket, elbolag etc. Sådana avtal innehöll både skyldigheter och rättigheter. I Göteborg, och möjligen även på annat håll, förekom att järnvägsbolagen disponerade mark med nyttjanderätt men att den ägdes av staden och skulle återlämnas om bruket för järnvägsändamål upphörde. Nästan all VGJ mark i Göteborg omfattades av sådana nyttjanderättsavtal. Så även delar av BJ mark i staden.

Vad gäller fordonen så ingick dessa i "inkromet" och övertogs av staten. Det fanns enstaka undantag genom åren men de var få. SJ gjorde omfattande besiktningar som dokumenterades varefter framtiden för respektive fordon bestämdes. Flertalet inregistrerades i SJs fordonspark som trafikfordon och då med plan gällande revision/ombyggnad för att svara mot SJs krav. Andra blev tjänstevagnar eller skrotades. Slutligen så förekom det att fordon behölls som trafikfordon utan att erhålla SJ-beteckning.

Det kunde, speciellt i början av förstatligandeprocessen, dröja flera år innan tilldelning av SJ-beteckning och order om ommärkning utfärdades. Därefter kunde det dröja ytterligare upp till fem (i vissa fall upp till tio) år innan ommärkningen verkligen utfördes. Vanligen i samband med revision. Loken ommärktes dock vanligen ganska omgående efter orderns utfärdande och då många gånger med hjälp av tillfälliga nummerskyltar målade på masonite. Bland vagnarna förekom det att personvagnar som tilldelats SJ-nr ombyggdes till godsvagnar och då erhöll EJ-nr. Ett sådant exempel var resgodsvagnen SJ EFb 2 (FJ F 132) som år 1944 ändrades till ULB Gm 261 i Uddevalla.

För att investera i nya fordon måste SJ tilldelas medel i den årliga statsbudgeten. I samband med förstatligande förekom det därför att de järnvägar som skulle övertagas uppmuntrades eller avtalsmässigt tvingades att beställa nya fordon före statsövertagandet i syfte att åtminstone i viss mån åtgärda eftersatt underhåll. På så sätt kom SJ undan kravet på medelstilldelning då kostnaden hamnade i förstatligandeprocessen. Ett exempel på sådana fordon är ångloken Gp 3132-3135 som beställdes av VGJ. Ett annat är en rälsbuss som beställdes av GJ när det var statligt bolag och kort tid återstod till SJ-övertagandet.

Ett utkast till avtal mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Norsholm - Västervik - Hultsfreds järnvägsaktiebolag finns [link=https://smalsparsarkivet.se/objekt/avtalsforslag-statens-overtagande-av-nvhj/]här[/link].

Det finns också en förteckning över befattningshavare. Det finns också ett antal förteckningar över personal med försäkringar; verkstadsarbetare; förrådsinventarier; byggnader och anläggningar; avtal och servitut etc. etc. Jag har inte sett alla men däremot liknande för andra järnvägsbolag.

Exempel på värdering av byggnader från Riksarkivet i Arninge.

[img]images/uploaded/202104242303076084a3ab4034b.jpg[/img]

/Ola


Hela tråden: