Hackås 1975 (Järnväg allmänt)

av Johan, Wednesday, April 28, 2021, 21:02 (1066 dagar sedan) @ Harald

Svar Ja! och det blev till slut Y1. Jag hörde av en lokförarbekant från Östersund att en av många orsaker till att valet föll på Aln 626 var bl.a kolkaminen under golvet för uppvärmningen av kupeèn på den tyska motorvagnen var lite krånglig att arbeta med. Men det fanns ju även andra orsaker vilket jag inte kan minnas...
tobbe


Kolkamin?
Den tyska vagnen hade en Webasto DBW 2040 brännoljepanna på ca 40000 kcal/h.


Kilokalorier per timme? Plötsligt känns provkörningarna på Inlandsbanan som om det var väldigt länge sedan... och jag fick känna mig lite yngre när jag behövde räkna om det till watt för att inse om det var rejält eller mesigt (blir sådär 46 kW).
Inte ofta man får känna sig för modern numera, tack för den! :-D


Men 46kW känns som en enorm värmeeffekt. Tiondelen räcker väl för en vagn.
Norma kroppsvärme från en människa brukar man räkna till runt 70W


46 kW verkar inte orimligt. Som jämförelse är tillsatsvärmen i Göteborgs pedalvagnar på 10 kW. Det är ju en mindre vagn och alltså endast komplettering till den huvudsakliga värmekällan som är körmotstånden. Man kan förstås invända att man inte förlorar så mycket värme p.g.a. täta dörröppningar i en Y1 som en spårvagn, men å andra sidan vill man nog ha varmare i en vagn där folk reser långt än där folk reser korta sträckor med ytterkläder på.

Värmeisoleringen i en vagn är väl inte den bästa om man tittar på tjockleken på väggarna. Och ska väl inte vara heller. Men den viktigaste faktorn för att bestämma effekten är antagligen att det ska gå snabbt att värma upp en utkyld vagn. Man kan ju inte som i ett hus vänta på att det ska ta hela dagen.

Om hus sa man förr att man kan utgå från 100 Watt per kvadratmeter. Idag räknar man väl med 50 och ännu lägre.

Nu har vi snart lämnat ämnet. :-)


Hela tråden: