På moderniserade EMD-diesellok kan det förekomma växelströmsgeneratorer och en del kraftelektronik, men inte på t ex T43 och T44 i ursprungligt utförande (fram till 00-talet). När grundkonceptet för den loktypen togs fram i slutet av 1930-talet fanns ju överhuvudtaget ingen lämplig teknik för att likrikta så höga strömmar. Vakuumlikriktare var uteslutna med tanke på den höga inre resistansen och kvicksilver- eller selenlikriktare hade blivit för skrymmande för att få plats med ombord på ett lok.
Då var det enklare att låta likriktningen ske medelst klassisk elmaskinlära genom generatorns kollektor och borstar.