Hur var det med den avsomnade idén att ha en elektrifierad Roslagsbana till Fjällnora? Något för framtiden igen?

I gårdagens UNT framförde "föreningen Marielunds vänner" den idén (igen) när de uttalade sig med farhågor kring utbyggnadsplaner av bostäder i och kring Marielund varvid de framförde ULJ´s kulturella värden (typ) och betydelse för bygden. Kopplat till dagens rekreations- och "mysfaktor" för området.

/ L G

Tröskel 1; EN Fjällnorabanan måste finansieras med offentliga medel.
Tröskel 2: Den sträckning som Uppsala kommun planerade för en Fjällnorabana har idag enfamiljshuse på några ställen där banvallen skulle ha byggts. En nydragen sträckning genom istidsstenblockterräng fördyrar.
Tröskel 3_ En elektrisk Fjällnorabana kräver elkraftsmatning och anslutning är inte gratis.
Tröskel 4; En elektriskt FJällnorabana kräver inte bara spår, kontaktledning och banvall utan också vagnhallar för de historiska motorvagnarna, liksom verkstadsdepå med toalett och överliggning, etc.

Kravivån för att starta upp ett nytt eller kompletterande museibanerojekt är betydligt högre idag än på 70-talet. Varför sova i tält i Fjällnora i väntan på pengar till ett personalhus ocg med primitiva verkstadsresuser när man kan sova hemma i Stockholm och jobba med hyffsade verkstadsresurser i Neglinge eller STockholm Östra?

Det lär också ha funnits ett intresse från kommunen att ta över en inre del av ULJ för helt vanlig reguljär trafik , parallellt med museitrafiken ,kanske mest då om man bygger längs banan.

Nja....Uppsala Kommun tittade i sin kristallkula 1993 men 50-60 år framåt, Vad man såg var en okad indlyttning öster om Uppsala då man räknade med fortsatt expansion av Arlanda flygplats som arbetsplats. År 2040 skulle busstrafik i detta område bli en belasting på länsvägen, utan någonform av spårburen kollektivtrafik vore i så fall en bra lösning.

Så när Uppsala resecenrum började planeras skulle det finnas ett reservat för spårburek kollektivtrafik österut. ( Misstaget från Enköpingsbanans nedläggning 1978 då järnvägsreservatet byggdes igen fick inte upprepas), Det sammanföll med Lennabanans läge ca 10 km från Uppsala C ut till Locksta (därefter i helt annat läge). På så sätt motiverades även idén att låta museijärnvägen få en plats i det nya resecentrumet. Därmet inte sagt att museijärnvägen och en kollektivtrafikbana ska gå på samma banvall utom möjligen inne i stadskärnan. Utanför stadskärnan finns det tillräckligt med utrymme för parallella spår.

Hilsen
Johan