Tack S-O Johansson. Det var mycket givande information. Lite nyfiken är jag om han bara ägnade sig åt växlingstrafik på lokala bangårdar (om det nu heter så). Körde han längre sträckor när han var lokaliserad i Hagalund? Uppsala, Gävle, Sundsvall? Katrineholm, Norrköping? Hur kan man få reda på det?

Tyvärr vet jag inte hur tjänsten såg ut vid de äldsta lokstationerna, Liljeholmen, Stockholm Norra och Tomteboda. Det kan finnas turlistor/scheman i SJ-arkiven. Kan tänka mig att tjänsten i Liljeholmen var inriktad på växling i södra Stockholm och linjetjänst Stockholm-Katrineholm/Hallsberg. Från Stockholm Norra tågtjänst norrut och Tomteboda växling och godstågstjänst.
När han var placerad i Hagalund så var nog körningen som längst till Mjölby/Hallsberg söder- och västerut och Krylbo möjligen Bollnäs norrut. Linjen mot Västerås var ju då privatbana. Tjänstgöring till Gävle/Sundsvall kom senare.
Även då var det nog samma upplägg som när jag började i Hagalund 1975. Grupperna, i alla fall de 10-15 första var inriktade på vissa linjer och även en viss typ av fordon.
Men hans tid som lokman hade varit intressant att höra honom berätta om. När han började fanns ju fortfarande lok kvar från SJ:s första tid på 1850-talet. Han måste fått arbeta med hela utvecklingen av lokflottan från den tiden fram till överhettningsloken och F-loket. Och sedan den helt nya tekniken med elloken. F-lok, ång F, hade han säkert kört eftersom det i boken ”Lokförare i Stockholm” nämns en lokförare vars karriär gick i princip parallellt med din farfars och om honom står det att han var utbildad på F-loket.
Om Du vet var din farfar bodde mellan 1900-1910 så kan du säkert med hjälp av den uppgiften avgöra om han som lokeldare var placerad i Liljeholmen eller Stockholms Norra. På den tiden försökte man säkert bo så nära arbetsplatsen som möjligt.