Ett ångackumulatorlok har en möjlighet att magasinera en större energimängd i det upphettade vattnet än ett tryckluftlok med samma sluttryck och behållarvolym. Det finns kanske någon mer kunnig som kan definiera skillnaden i procent. Det är ju helt olika fysiska faktorer som är inblandade. Det upphettade vattnet kan ju avge mer ånga när trycket sjunker (och temperaturen samtidigt också sjunker) under drift medan lufttrycket bara sjunker i tankarna allteftersom luft förbrukas. Därför har luftloken vanligen ett högre utgångstryck än ångloken.

Ännu en fördel för ångackumulator var ju att de kunde matas med överskottsånga från en processindustri och förekom därfor ofta vid sådana anläggningar. För bägge typerna var ju fördelen att man slapp eldning där det rådde brandfara. Och dom kunde ju inte ge sog av så långt från ”tankningsstället” så det blev lokal växling som användning.
Ett från Hallstavik
https://digitaltmuseum.se/021018094701/hallstavik-angackumulatorlok-saknar-eldstad-utan...