På bild JvmKBDB06200 syns tkl manövrera reläställverket i Björnlunda (B) 1957. (Bilden är spegelvänd.)

På huvudtågspåren 2 & 3 finns vanliga huvudsignalsymboler med en röd och en grön ljusöppning. På sidotågspåret 1, varifrån de permanent lokalfrigivna sidospåren på stationen utgår, finns istället signalsymboler av en typ som brukar användas för huvuddvärgsignaler eller kombinationen huvudljussignal + medgivandedvärg. Dessa symboler har en flerfärgad ljusöppning för signaleringen mot tåg och en annan för den mot växling.

Såvitt jag kan se finns inga utpekningsvippor för växling, så jag misstänker att dvärgsignalerna, i likhet med på många av de driftplatser som har dvärgsignaler trots att ställverket är av typ 59, bara användes för att visa att spår 1 + sidospåren var lokalfrigivna.

Är någon bekant med hur ytteranläggningen i B såg ut på den tiden? Var det treskens huvudljussignal + dvärg i vardera änden av spår 1?

Jag har tjänstgjort på ett antal ställverk av Skruv-typen, och skulle förelså en växlingsdvärg (som inte kan visa snett vänster). Förmodligen kompletterat med S-tavla. Jag antar att tkl gav "avgång" till alla tåg utom genomfartståg, så det var kanske inget problem att huvudsignaldelen saknades.

I Björnlunda var förstås ställverket typ Björnlunda. Annars håller jag med, före fjärrstyrningen var det växlingsdvärgsignaler som mellansignaler på sidotågvägen, som senare kom att ersättas med låga huvudljusgnaler när Björnlundorna blev fjärrstyrda.