Boken "Internationale tog via Øresund" innehåller en del upplysningar.
Färjetrafiken från 1891 överförde förutom godsvagnar också post- och resgodsvagnar.

Någorlunda klarnar det från år 1900, då först sovvagn och något senare dagtåg (1902) med sittvagn fördes Göteborg - Köpenhamn (förutom dansk tvåaxlig 1 & 2 klass sittvagn + tvåaxlig resgodsvagn från Köpenhamn till Helsingborg).

1905 infördes norsk sovvagn i nattåg Kristiania - Köpenhamn (sovvagn fr 1893) medan dagtåget fortfarande gick Göteborg - Köpenhamn. Från 1909 gick båda tågen Kristiania - Köpenhamn. Därmed hade den trafiken praktiskt sett funnit sin form.

1904 tillkom två olika nattågsförbindelser Köpenhamn - Malmö - Stockholm. Till den ena förbindelsen fanns anslutning från tåg såväl från Gedser som från Hamburg-Kiel via Jylland och Stora Bält. Besvärligt var dock att vagnarna mot Malmö utgick från Østerbro (Frihamnen), och resenärerna förväntades kunna hinna färdas från Hovedbanegården till Østerbro på en halvtimme med hästomnibus.
Fört att göra transiten enklare införde DSB 1905 en "elektrisk omnibus" av Österrikes modell mellan de båda stationerna (ackumulatordriven).

1911 insattes svenska sovvagnar i direkttrafiken Stockholm - Malmö - Köpenhamn, Ao4.

Det var bara ett mycket kort sammandrag. Javisst, förbindelser fanns, men inte helt praktiska.

Med Boulevardbanen från 1917 bör det väl dock ha gått att köra mellan Frihavnen-Hovedbangården , och sedan ut i vida världen.
SJ tog ju sedan helt över tågfärjeleden Malmö-Köpenhamn och det bör väl ha varit någon övetenskommelse att DSB var ensamma på H-H
Den nyss utkomna årsboken SPÅR 2021 har en 22s stor intressant artikel om SJ tågfärjetrafik : ”SJ på egen köl”.
Ännu en anledning till att bli medlem i järnvägsmusei vänner , förutom entré till Vasa...