Precis, NÖJ ansvarade för Smalspåret. Samtidigt borde NÖJ och delvis även NVHJ ha köpt tågklarerartjänster av SJ i Kimstad och Norsholm.

Så var det. När det började och när det slutade har jag dock ingen koll på, men gällande det sistnämnda så "slutade" det väl 1948 eller 1950 när SJ tagit över NVHJ respektive NÖJ/ TÖJ?

Vid "Kimstadsolyckan" 1939 var det iallafall så: Tågklareraren var från SJ och skötte såväl den dubbelspåriga stambanan och det enkelspåriga smalspåret samt detsamma till nästa stationer på andra sträckor av NÖJ (mot Norrköping Ö och Finspång).

Det blev också fastställt som en av orsakerna till olyckan, d v s tkl´s stress att hålla reda på flera (olika) linjer som gjorde att han släppte iväg ett tåg mot Norrköping Ö utan att mötande tåg ankommit varvid kollisionen utanför Åby gård blev ett faktum. Efter det fick smalspåret en egen tkl, dock även fortsättningsvis tillsatt av SJ, vill jag minnas.

Artiklar om olyckan, dess orsaker och efterföljder finns i nåt nummer av "Roslagsexpressen" 1997 samt i "Tåg och Spår" åren innan.

Sågs Smalspåret som ett tredje spår på samma sträcka, bara med avvikande spårvidd, eller räknades det som en helt egen linje, ungefär som nuvarande sträckor mellan Ställdalen och Grängesberg?

Egen linje med egen tam-bok. Dessutom var det väl så på den tiden att stambanan hade två tam-böcker, ett för upp- och ett för nedspåret? Och så två (?) för smalspåren mot Norrköping Ö respektive Finspång. Så man kan ana att det blev bra med en tkl till....

/ L G