Bevarande av godstågslok - Ja, varför? (Fordon: lok)

av Niklas Biedermann @, Monday, March 09, 2009, 13:58 (5498 dagar sedan) @ Urban Åkesson

Om man nu ska sticka ut hakan ännu mer så är det ju så att X1 endast är intressant ur ett stockholmsperspektiv, då finns det ju andra fordon som har ett större historiskt värde över större delar av sverige.
När jag gick på gymnasiet så fick jag en gång äran att åka Y1 1294 hem från Vetlanda, detta var ett av mina första nostalgiska ögonblick, FIAT-motor och orginalinredning, precis som min barndoms resor, tyvärr så försåldes hon tillsammans med den andra orginalmaskinen till Kroatien vilket innebar att de sista "riktiga" Y1 försvann.
Om man nu får tycka så är det väl ändå så att "statliga-järnvägsmuseum" borde förbarma sig över de fordon som inte är intressanta för övriga museibanor, vilket dom också gör idag till viss del. Men utvecklingen kan ju inte bara stanna vid 1960-talet, mycket av vår historia finns även efter detta.
Och vad det gäller ångloksbevarandet i det här landet så kan jag väl säga som så att man nog faktiskt har varit lite för bortskämda, men det är nog slut med det nu. Snart börjar en era där man måste köpa nya pannor o.s.v. Tyvärr så kommer även detta att bara gynna enhetstyperna då jag hoppas att föreningarna kan samarbeta och beställa en laddning pannor tillsammans istället för en och en.

Högst personlig åsikter
Urban Åkesson

Problemet med Y1 är att de är dagsläget kostar en halv miljon och uppåt i befintligt skick då det finns ett stort kommersiellt intresse av dem. Visst är kanske första Y1 med originalinredning väck, men bland mina uppräknade motorvagnar är det inte heller mycket som har originalinredning och inte bland dagens motorvagnar heller (X2, X10 etc).

Däremot oroar jag mig inte alls för att ingen Y1 kommer att bevaras, dels kommer de att gå i trafik i många år till och därmed underhållas. När sedan värdet är så lågt att det börjar närma sig skrotpris torde föreningar vara intresserade av den för att den är praktisk.
Än så länge har t.ex. ingen Y1 som inte varit rejält krockad/brunnen skrotats.

Men sett ur ett nationellt bevarandeperspektiv, varesig det är handskrifter, kraftverk, datorer är "nostalgiska ögonblick" inget att ta hänsyn till, det finns folk över en tidsperiod av kanske 10-20 år som får dessa men bevarandet syftar till att i framtiden kunna ge en representativ bild hur livet 1867, 1912, 1984 kunde te sig. Säkerligen framkallade prins august också nostalgikänslor hos någon, men det torde inte finnas någon nu levande människa som det argumentet är relevant för. Men som representant för SJ's första ånglokstyp håller den än.

Av mina uppräknade motorvagnar är X1 den enda som jag överhuvudtaget åkt med men jag får knappast nostalgikänslor eftersom jag aldrig pendlat med X1.


Det är väl det som är skillnaden mellan en samlare och ett museum. En samlare samlar på sådant som betyder något för honom och samlar huvudsakligen ur ett egoistiskt perspektiv och tidshorisonten sträcker sig i regel maximalt till döden. Ett (statligt) Museum har uppdraget att visa, lära ut, bevara, förvalta och forska inom sitt ämnesområdet och med såndant som är relevant ur landets perspektiv och med en tidshorisont på flera generationer.

Läser man t.ex. inventeringar från Raa om nånting (gruvbyggnader t.ex.) så kan nånting beskrivas som synnerligen viktigt ur lokalt intresse men ointressant ur rikssynpunkt. Samtidigt kan en lokal företeelse vara intressant ur rikssynpunkt, säg t.ex. Grängesbergsgruvan som var centrum för en hel näring etc

/Niklas


Hela tråden: