Ngn speciell utredning behövs knappast - allihop var CHEFER för sin resp. station. Punkt. Bara benämningarna skiljde sej åt, grundade på stationens storlek.

Dom kunde i praktiken ställa till ett renodlat h-e för en stationskarl som t ex småslarvade mer än en enstaka gång med nånting, oavsett vad, t ex att kratta slarvigt... Deras yrkesroll kunde (för hundra år sen) närmast likställas med fartygskaptenens = obegränsad auktoritet. Dom enda som hade befälsrätt över en stm/stins var trafikinspektören och trafikchefen. Förhållandet var rent militärt.

Dvs. inom TRAFIKAVDELNINGEN. Däremot var det lite annorlunda i förhållandet MELLAN avdelningarna. En lokförare kunde t ex tvärneka att utföra en viss order fr stinsen, neka tillkoppling av extra vagnar osv. med hänvisning till "säkerheten", etc. I sådana fall var det f ö ofta lokpersonalen som avgick med segern - stinsen fick bara ovett av tågledarn om han sinkade ett tåg onödigt mycket (alla ut- och in-anmälningarna på telegrafen gjorde ju att TE automatiskt kunde hålla koll på om ett tåg höll tiden eller inte) och en riktigt saftig förar-rapport kunde sen leda till både det ena o det andra... Dvs efter ett antal förhör - i bästa krigsrättsstil.