Det finns flera spårkonstruktioner där man använder asfalt, efter en googling ("bitumen railway" ) tycks det som att det är vanligt att använda det i underballasten för att stabilisera banvallen vid höga trafiklaster.

Jag funderar vidare på asfalt för järnvägsbruk.

På vilket sätt fungerar ett sådant lager stabiliserande? Är det snarare så att asfaltlagret fungerar lastspridande?

Tillägg:

Jag har nu läst texten i den tillagda artikeln om provsträcka vid Simonstorp. Det står inte explicit skrivet, men jag får en känsla av att man ville styva upp underbyggnaden för att dämpa de vibrationer och den geotekniska "bogvåg" som ett framrullande tåg kan ge upphov till.

(Jämför med "ljudbangarna" utanför Kungsbacka, vilka uppkom när man höjde hastigheten på gamla VKB från ca 140 km/tim(?) till 200. Eftersom järnvägen på denna plats löpte fram över lerjordar(?) vilkas vågutbredningshastighet var lägre än tågets hastighet så "körde tåget förbi sin egen bogvåg". I princip uppstod då samma fenomen som då ett flygplan kör igenom sin egen bogvåg i luften.
** PANG! ** :-P

https://www.youtube.com/watch?v=k4IzBIezhB4

Vet inte heller något om testet på (nuvarande) Södra stambanan 1963, men om det inte gjorde någon skada kanske det går att få fram lämningar vid arkeologiska utgrävningar under spåret vid Simonstorp?:-) Jörans förmodan att testet uppenbarligen inte var lyckat tror jag dock är förhastat, det kan bara vara så att merkostnaderna att krossa makadamen finare och blanda med bitumen inte (då) motsvarade nyttan jämfört med ett kompakterat makadamlager.

Ja, det skulle vara intressant att få fram, liksom placeringen i vertikalled och lagrets tjocklek ("mäktighet" kanske är överord..? :-P ).

Tror du vi skulle kunna ta oss dit med en lagom stor runtomsvängare, säg en 5-tonnare eller så? Jag har tid i slutet av nästa vecka, hur ser det ut för dig?
:-D :-P