Ordval (Järnvägs- och Museiföreningar)

av Olle E, tisdag, februari 19, 2008, 22:02 (4285 dagar sedan) @ nicke

"...så kan jag inte hålla med om att det skulle vara "djupt tragiskt". Då har orden helt mist sin innebörd. Hade SJ inte sabbat banan genom avelektrifieringen -56 hade saken varit delvis annorlunda, men djupt tragiskt hade det knappast varit ens då...
Historiskt intressanta fordon hittar förhoppningsvis andra hem hos föreningar med mer resurser än WFJ. Banan i sig är rätt ointressant (spikrakt över prärien) och Vadstena är en i övrigt trevlig stad som kommer att fortsätta locka många turister även om järnvägen försvinner.
Visst är det trist, men knappast mer än så..."

Om inte detta blir en djup personlig kris för medlemmarna, OM WFJ upphör, då vet inte jag vad det ordet innebär för mig i vart fall.

Att ha varit aktiv i en förening i åratal, kanske decennier. Att tvingas se sin förening fysiskt styckas. Ens sociala fritid... Avgrund.

Vagnpark och räls, det reder sig väl alltid, det lär inte dö sotdöden på Stena metall, men människorna? livsverken? Var är empatin?

JVM-föreningar handlar inte enbart om prylar. Medlemmarna, personligheterna, gör det levande. Inte en trävagn från 1902.


Situationen i Afghanistan är djupt tragisk. Barn som dör av triviala diarréer är tragiskt. Att familjer och hela samhällen slits sönder när industrier lägger ned i avfolkningsbygd är tragiskt. Att en relativt liten grupp i Vadstena med omnejd får se sig om efter alternativa fritidssysselsättningar är beklagligt.

Självklart är det jättetrist att se det man kämpat för försvinna. Idealitet och engagemang är bristvaror i vår tid, och förtjänar uppmuntran. Självklart är sociala kontaktytor viktiga för individerna. Men djup tragik? -Det vore tragiskt!


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum