Jag har hört någonstans att dimensionerande kurva för mustangerna var kurvorna vid Norrbro (som knappt någon av mustangerna fick chansen att gå genom).
12 meters radie i Stockholm (modern tid) var en nyhet, 13 meters radie i Norrhallen har jag däremot hört talas om.

När jag har tid ska jag gräva fram ett förslag från 1885 (om den exakta dragningen av SSB Hornsgatslinje, på den tiden den fortfarande avsågs bli hästspårvagnslinje) som tar upp befintliga kurvradier i trafikspår. Jag vill minnas i att den utmynnade i att det var möjligt att låta linjen gå genom en 5 meters kurva (vilket skulle blivit Stockholms överlägset snävaste) för att undvika körningen med Götgatan. Förslaget kom inte till utförande.

På tal om 12-meterskurvor, så läste jag, tror jag i modern lokaltrafik, att Toronto än idag kräver att nylevererade vagnar ska klara dessa. Alltså 70 år efter att Stockholms spårvägar slutade kräva detta... (Nu kommer jag inte ihåg vad Toronto har för spårvidd - det är något udda - men det ligger nära normalspår om jag minns rätt).

Allt detta är såklart fråga om verkstads- och vagnhallsspår och knappast trafikspår, men detsamma gäller väl för de kurvor som X15p inte kommer igenom.

17-18 meter i Stockholm (då) och 12 meter i Basel avser trafikspår. Hur det är i Toronto vet jag inget om.

Beträffande X15p undrar jag om ensamma fordon kommer genom snävare kurvor än 100 m, och att det i så fall skulle vara kopplen som begränsar?

Det finns i varje fall bara en radie specificerad och den är 100 m, oavsett kopplad eller inte. I varje fall tror jag att bälgarna i kortkopplingsändarna begränsar minst lika mycket som scharfenbergkopplen i ytterändarna. Om den i själva verket skulle komma genom ännu snävare kurvor finns det inga planer på att ta reda på. Potentiellt förstörande provning ingår inte i provplanen.