Pb-loken användes i nordvästra Skåne och åtminstone Kattarp-Höganäs.
Därutöver kom H-lok att användas hela vägen till Mölle. Hela sträckan Åstorp-Kattarp-Höganäs. Mölle elektrifierades samtidigt som Västkustbanan.
Det gick direkta vagnar Stockholm. Mölle däremot torde Berlinvagnen vara en skröna. Den finns åtminstone inte i tidtabellerna mellan banans öppnande 1910 och världskrigets utbrott 1914. Efter kriget var inte Mölle lika hett och det bidrog till banans konkurs 1920 och SJ-övertagandet - som i sin tur ledde till elektrifieringen.
De sista åren användes rälsbussar i persontrafiken . Det var vagnar ur YCo6(Y6-generationen. Även persontågen Kattarp-Höganäs trafikerades av dessa som egentligen utgick från Åstorp.

Om jag tillåter mig att spekulera så kan det där med direktvagnen möjligen komma av att det i augusti 1914 fanns ett rätt stort antal tyska sommargäster i Mölle vilka hastigt och mindre lustigt tvingades återvända till sitt numera krigförande hemland. Och vid den tidpunkten ska man ha arrangerat några stycken extratåg direkt från Mölle ned till Trelleborg, möjligen att någon vagn också färjades över till Berlin. (En fortsatt spekulation är att det skulle ha kunnat vara en omprioritering eller "överanvändning" av en vagn som normalt gick mellan Berlin och Malmö, för sådana fanns det under hela den aktuella epoken.)

Men det var alltså extraordinära förhållanden och lär bara ha handlat om ett ensiffrigt antal tåg under några få dagar i början av augusti 1914. Kanske har den saken med tiden "vuxit" till att bli regelbunden direkttrafik. Sådana glidningar i berättelser är regel snarare än undantag när saker berättas från mun till mun och över tid.
(Jag har läst om de här tillfälliga transportåtgärderna någonstans, men kommer dessvärre inte ihåg var.)