Känningsskivan, föregångaren till skivförsignalen, infördes på 1880-talet. (Ekeving har en sida om den.) Men när försvann den från svenska spår?

Att järnvägsmuseet lät uppföra en replik på sin gård på 1930-talet tyder på att signaltypen då hade utgått, men jag har inte lyckats hitta någon uppgift om när.

Det mesta tyder på att (de förmodligen ganska få) känningsskivorna ersattes redan från 1890-talet av den typ av skivförsignal som SJ ”importerade” från Preussen, den där en grön cirkulär skiva med vit kantrand fälldes längs en vågrät axel som och som fanns i bruk ända in på 1970-talet. I Signalordningen från 1907 fanns inte känningsskivan beskriven, varken till utseende eller benämning, utan den var där ersatt av den ”preussiska” signaltypen under den då nya benämningen försignal.

Jag är därför tämligen säker på att de ursprungliga känningsskivorna hade försvunnit senast runt sekelskiftet. För att få reda på vilken som var den sista krävs nog en stor forskningsinsats i gamla SJ-arkiv från 1890-talet, om uppgiften över huvud taget finns kvar.

Vid enskilda järnvägar torde det aldrig ha funnits någon känningsskiva.
/up