Det fanns en del A03-vagnar i träkonstruktion tidigare, användbara för samma ändamål. Men på 40-talet måste de ha framstått som gamla, och de fick inte gå i den hastighet (120 km/h) som blev aktuell för snälltågen vid denna tid.

Detta antyds i SJ anslagsframställning för 1945/1946 sid 30 - 31, där det talas om det angelägna i att få åtminstone en "ny salongsvagn".

Bästa sättet att få grepp om den tänkta användningen är kanske att efterforska hur de gamla, enligt anslagsframställningen "synnerligen omoderna" salongsvagnarna nyttjades?

Fördelen med denna typ av vagn (med sovkupéer och sammanträdesrum) är att en grupp personer kan resa och arbeta samtidigt. Något som SJ centrala ledning och administration (järnvägsstyrelsen) kunde ha nytta av när en större grupp skulle ut till något av distrikten. Det fanns också andra statliga organ som hade behov av arbetsresor för någorlunda stora grupper till olika delar av landet, och det ligger nära till hands att man då ville hyra en konferensvagn.