Regementen med spåranslutning, fanns någon princip? (Järnväg allmänt)

av Göran Kannerby , måndag, juni 20, 2022, 07:50 (6 dagar sedan) @ Harald

Även I11 i Växjö hade spåranslutning, utan att kolla hette lastplatsen mellan Växjö och Räppe Regementspåret, Rspå.

Där lär dessutom även ha anlagts 600 m-spår. Växjös fjärde spårvidd.

Anlades som decauvillespår för transport av byggmateriel till kasernbyggena för I 11 som var klara i November 1919.
Så någon tid där hade Växjö fyra spårvidder.

Skall man räkna olika trallespår mm. så kommer det att bli väldigt många platser i världen som har eller någon gång har haft fler än två spårvidder. Och då är väl nästa steg att räkna spårgående lyftkranar, traverser etc. Bara där jag bor (som på goda grunder kan anses aldrig haft järnväg) kommer då upp i två spårvidder: en på ett kort trallespår utan växlar på sågen, och en för den rörliga pappälgen på skjutbanan.

Ingen båtslip?

Däremot är frågan om de nämnda ska anses vara "järnvägar"?

Jag syftade självklart på spårvidder på järnväg, och sådana hade Växjö som mest fyra.

Även Göteborg har haft fyra spårvidder för banor med lokdrift. Förutom 1435 och 891 är det 600 för diverse anläggningsbanor och SKF:s interna nät samt 1250 för en anläggningsbana för järnvägen Tingstad-Sannegården och Gatukontorets bana mellan grusgropen i Rösered och älven. Den senare låg dock utanför kommungränsen när den fanns.

Sant, men vilka anslutningar fanns mellan dem?

I Växjö hade 600-spåren anslutning endast till 1435, men i övrigt möttes alla spårvidder någonstans.

Osäker dock på om det fanns överföringsramp mellan 891 och 1067 och omvänt.