SJ YP och släpvagnar på 1970- och 1980-talen (Fordon: motorvagnar / dressiner)

av Ola Almquist, Thursday, July 21, 2022, 03:14 (638 dagar sedan) @ Karlsson

Nu är själva frågan i frågeställningen en aning otydlig. Hur som helst så svängde pendeln en del på 1970-talet när det gäller tillgång och behov, främst i Småland.

För att börja norrut: RB/SL hade fler rälsbussfordon än de behövde. Nedläggning av Uppsala-Rimbo-Norrtälje med tillhörande trafikupplägg bidrog. De kunde som bekant "sälja" fordon till en inte helt okänd förening i Uppland och ändå ha fordon så dwt räckte och blev över. I början av 1980-talet fanns det flera rälsbussar kvar helt utan uppgift.

Upsala Ö - Rimbo lades ned 1967 och Rimbo - Norrtälje 1969. Anders Jansson har tagit upp det mesta i tråden om UBFYP 2112. Kvar blev 12 YP, 3 UBYP och 9 UBFYP som övertogs av SL/RB. Släpvagnsanvändningen upphörde liksom den i princip gjorde hos SJ i mitten av 1970-talet. Arne Hällqvist har skrivit en utmärkt artikel om Roslagsbanan i tidskriften Motorvagnen.

I Småland så var läget i början av 1970-talet ganska bra. Det blev inte direkt sämre av att trafiken på de båda kvarvarande sträckorna mellan Växjö och Hultsfred samt Hultsfred och Västervik slogs ihop 1975. Året efter hamnade alla kvarvarande fordon i Växjö för underhåll. Släpvagnsanvändningen försvann ungefär samtidigt och det fanns fem släp som inte användes, UBFYP 1791, 1793, 2125 och 2128 samt UBYP 2133. 1791 och 1793 användes i princip inte alls. 2125 och 2128 användes väldigt sporadiskt och 2133 så gott som inte alls förrän sommaren 1984. Släp fanns alltså i överskott, så att 1791, 2125 och 2128 kom att säljas är inte så konstigt.

Den sista UBFYP-turen, Växjö - Åseda, upphörde sommaren 1977. UBYP 2133 gick mest i skoltåget Västervik - Ankarsrum men inte efter våren 1978. Fyra av fem släp höll på att säljas redan 1978 men man kom på att det var säkrast att behålla dem. Framför allt 2125 och 2133 kom till användning några gånger i samband med gruppresor (eventuellt med cykeltransporter).

Minst två rälsbussar skrotades på 1970-talet: 800 och 794. (Har inte någon litteratur tillgänglig och kan kolla om det var någon mer.) 801 var slopad men fick ersätta en annan vagn med större skador.

Avregistreringar (skrotning genomfördes i regel inom något år):
889 (Växjö) 1970
789 (Växjö) 1972
792 (Västervik) 1973, disponerades sedan sommaren 1972 av banavdelningen vid breddningen Kalmar - Sandbäckshult - Stubbemåla
790 (Växjö) 1974
800 (Växjö) 1976
801 (Växjö) 1976, åter 1977
794 (Växjö) 1977
804 (Växjö) 1983, såld Klarälvsbanans Vänner 1983
1800 (Växjö) 1972
1801 (Växjö) 1972
1791 (Växjö) 1982, såld Björn Karlsson, Täby 1982
2125 (Växjö) 1983, såld SJM (SkLJ) 1983
2128 (Växjö) 1983, såld VÖJF (WFJ) 1983

Efter att de bästa fordonen (fyra YBo5p, en UBFo3yp och tre UBFo4yp) flyttats från Kalmar till Växjö 1968 (och ett par gått åt andra hållet) kvarstod respektive fem plus två plus en i Kalmar. De skrotades i Vislanda 1971 - 1972. Växjös 791 och 809 som tillsammans med 900 och 921 kommit från Skara 1967 flyttades till Rimbo 1968. UBo3yp 2133 utlånades från Kalmar till Västervik i september 1967 och omplacerades 1968.

Problemen började egentligen 1981 när 888 och 900 fick svåra skador. Att köpa avställda vagnar från RB/SL som var billigare att få fart på var inte så långsökt. Minns jag rätt blev förfarandet samma när 804 brandskadades ett år senare.

YP 808, 881 och 886 kom till Småland 1982-1983, fortfarande fanns det färre rälsbussar än tio år tidigare och det räckte. Det räckte till och med efter att alla tåg började köras med dubbla rälsbussar av arbetsmiljöskäl.

881 återinregistrerades 1981-06-01, 808 och 886 1982-03-15. Dubbla rälsbussar infördes senhösten 1983.

1984 tillkom YP 883 och 897 för att klara resandeökningen den sista tiden efter nedläggningsbeslutet fram till nedläggningen 20 augusti.

883 återinregistrerades 1984-04-01. 897 verkar ha glömts bort...

Planeringen runt 1970 hade kunnat fungera för SJ om det inte blivit ett så stort fordonsbortfall på grund av olyckor.

Ja. 792 var den enda YP som inte var skadad. Å andra sidan var den nog sämst av de som fanns kvar (i trafik) i Småland, men bättre än de sista kvarvarande i Kalmar.

Källor: boken Svenska rälsbussar, tidskrifterna Tåg och Ånghwisslan.


Hela tråden: