Tack för svar, jo en del av det kände jag till. Min förhoppning var att någon som var med då hade möjligen kunskap om att man hade haft 1929 på tapeten och kanske undersökt loket men funnit att detta var sämre än det man valde istället. Dvs ett medvetet val snarare än slumpen/andra skäl som för Skåneloket då man kan tycka att det sista loket givet allt annat lika borde vara intressantast. Synd att Jvm inte hade resurserna - idag hade det varit annorlunda.

Man kan ju också fundera i detta sammanhang varför S1 loken de nyaste inte behölls i beredskapslokparken de var ju ändå 20 stycken, de nyaste och oberoende av vändskivor. E10 loken behölls ju trots att de var 6 (kvar av 10) så de var ju inte för få. Inte mycket klenare än E/E2 och användbara på de dassiga linjerna i Norrland. Då hade ju fler levt idag. Synd.

Dom som var tongivande i de tre föreningarna som köpte S1 lok (KJmf, SÅS och SkJ) lever inte längre och kan inte svara för ev. överväganden av lokindivider.
Att prata om bra eller dåligt skick är alltid vanskligt beroende på vad man värderar.
Initialt ville föreningarna ha ett lok med bra tubsats som kunde användas länge. Idag värderas andra saker av dom föreningar som har hyggliga verkstads resurser och som överväger vilket lok man ska satsa revision / reparation på.
Roligt att SkJ f.n gör ett enastående arbete med S1 1914. SÅS 1921 är även omtubad sedan något år. Jvm S1 likaledes och info i denna tråd att tyskarna utfört stort arbete på sin S1 1916 (f.d KJmf)
Nästa alla S1 lok ställdes av på SJ och blev beredskapslok pga utgången panntid och tubsats som i regel använts i ca 6 års tid.

KJmf valde 1916 som också stod i hygglig närhet (utmed ÖCJ), Att SkJ valde S1 1914 var klokt då loket hade var väl känt (ev. förtjänster och brister) vid Malmö lokstation). Loket blev också kvar i Malmö fram tills slopning och försäljning till SkJ.
Att loket i Sveg (1923) blev kvar som parklok handlade om lokal anknytning.
Att SÅS valde S1 1921 var i mitt tycke mycket klokt. Loket fick så sent som 1969 en revision i Östersund och tubades om. Loket blev därefter torrluftkonserverat.
Att två S1 lok blev torrluftkonserverade tror jag snarare handlade om att fylla ut plats i lokhuset / plastpåsen än ev. överväganden att behålla loken långsiktigt som beredskapslok.
Jag har inte funnit några dokument som tyder på ev. sådana överväganden.
Det fanns i såfall andra loktyper som var mer lämpade att bli kvar och som hade bättre dragkraft än S1. Dessutom var det ett antal lok E, E2 och B som skrotades ut för att hålla taket på antalet beredskapslok.

5 bevarade av 20 tillverkade är iaf inte för få bevarade om man jämför med andra standardtyper där inget blev bevarat.
Jag tycker personligen det inte spelar så stor roll vilka individer som blev bevarade.
Traditionen att bevara det första eller sista loket har inte varit så stark i Sverige jämfört med de stora bevarande länderna Tyskland och England.

S1 1916 i Vervelns grusgrop 1972-09-10