Hur tänkte man 1976 med loktyperna B,E, E2, E9, E10 och E11. (Järnväg allmänt)

av Conny Sernfalk, Sunday, August 07, 2022, 14:03 (61 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Man kan naturligtvis spekulera vilka loktyper som var intressanta att långsiktigt spara som beredskapslok under 1970 talet.
Jag har hittat förvånansvärt lite i arkiven. Men några faktorer bör ha varit

1973 genomfördes omfattande slopningar av flera olika loktyper vilket radikalt minskade antalet beredskapslok. Här fanns t.ex. samtliga lok litt S1 men även lok med god dragkraft som t.ex. G2 /G¤ / G6.
Vi kan nog slå fast att S1 loken var långt ifrån påtänkta att ingå i en långsiktig beredskapsreserv. Klokt med tanke på utbudet av andra loktyper (B, E, E2, E9, E9, E10 och E11) med bättre förråd och dragkraft.
1976 kom nästa och sista större slopnings beslut. Då mönstrades följande ut E9, E11 och ett antal lok litt E,E2 och B. Kvarvarande lok E10 var inte med på slopnings listan.
Ungefär samtidigt kom omorganiseringen där i princip alla beredskapsånglok koncentrerades norröver och Inlandsbanan var en viktig del i detta.
Detta innebar att antalet lok begränsades till ca 150. Omfattningen behölls i princip fram till avvecklingen 1990. Endast tre lok avfördes senare, två lok som eldhärjades samt tvättloket B4 1513.
Det är kanske mer intressant hur man kom fram till taket på antalet lok. Sannolikt var beslutet inte bara en SJ angelägenhet. Det var detta som styrde vilka loktyper och lokindivider som inte mönstrades ut. Inte tvärtom.
Om taket hade varit högre hade vi sannolikt fått se fler E, E2 och B som nu slopades / skrotades eller såldes till museiföreningar/kommuner. Vi hade kanske även fått sett E9 och E11 som istället skrotades utan att någon lokindivid bevarades.

[image]
E10 1742 och 1746 på provkörning 1971-10-13 inför torrluftkonservering.


Hela tråden: