Varför detta rivningsraseri? I Kristianstad har man K-märkt objekten.
Se banvakt.se

Det existerar inte något formellt eller juridiskt förpliktigande begrepp som heter K-märkt. Det används däremot som populäruttryck hos gemene man utan någon egentlig betydelse.
Det finns olika skydds klassningar för kulturhistoriska byggnader eller anläggningar.
Det starkaste är en byggnadsminnesförklaring som aktuell länsstyrelse kan besluta när det gäller "byggnader eller anläggningar som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde".
Byggnaderna inkl vattentorn i Kristianstad är ett exempel på ett byggnadsminne.
Byggnadsminnen kan dock upphävas vilket tidigare skett av vissa järnvägsbyggnader.

Något rivningsraseri är det knappast idag. Nästan alla vattentorn, vattengivningsanläggningar (fristående eller ihop byggda med lokstall / lokstationer) är sedan länge rivna.
Trafikverket har inget kulturhistoriskt uppdrag. Det är naturligt att Trv vill riva / har rivit när dessa inte fyller någon som helst funktion. Beredskapsångloken avvecklades för över 30 år sedan. Dessförinnan fick vattentorn / vattengivningsanläggningar, kol anläggningar m.m ett förlängt liv tack vare att skapa förutsättningar och förenkla för beredskapsånglok vid driftsättningar och provkörningar.
Vattentorn och vattengivnings anläggningar provades även ibland vid provkörningar av beredskapslok. När Vindelns vattentorn användes senast känner jag ej till.
Lokhuset intill byggdes i mitten av 1950 talet så en hypotes är att överdelen (kanske hela) väggarna på vattentornet möjligen byggdes då.

Skorstenen på Vindelns vattentorn är sannolikt rökgång för kamin inne i vattentornet. Bidrar även till luftcirkulation. Lurar möjligen även fienden att tro det är ett civilt boningshus. En del lokhus byggdes med skorstensattrapper av den anledningen.