Efter 1971 vill jag tro att någon på godsexpeditionen (när denna var bemannad) hade denna uppgift (troligen M-F/M-L). I övrigt låg det nog på tkl själv. Jag har minnen av att tkl cyklade från tågx till ställbocken för att ställa utfartssignalen i kör. Ibland åkte tkl med tåget. Jag kommer inte ihåg varifrån vägskyddet "Stormyrgatan" manövrerades, men det borde väl manövrerats från ställbocken också.

Verkar ganska troligt. Säkerheten blev knappast sämre av att tågklareraren vissa tider själv manövrerade huvudsignalerna i norra änden.

Det finns uppgifter om signalsäkerhetsanläggningen i Orsa i arkivhandlingar från SJ elektrotekniska byrås signalavdelning, bl a ärendet 159/46:

Stationsblockeringen togs i bruk 1948 eller 1949. Tidigare sköttes kommunikationen mellan tågklarerare och signalvakt enbart via telefon, men detta ansågs inte tillräckligt säkert. Någon personalbesparing blev det inte med stationsblockering, men det fanns planer på att förse skiljeväxeln i norr med centralomläggning, vilket aldrig genomfördes. För att detta skulle varit meningsfullt hade man också behövt centralisera signal- och vägskyddsmanövreringen i norr till ett ställverk vid stationshuset, och denna investering var antagligen inte högt prioriterad. Den mekaniska skivförsignalen i riktning från Sveg byttes dock mot ljussignal 1951.

När jag åkte förbi Orsa 1974 fanns det en signalvakt på plats utanför kuren vid skiljeväxeln. 1975 såg det ut så här:

Den tvåvingade utfartssignalen D1/2 har fällts för sista gången. Skiljeväxeln var direkt mekaniskt förreglad med denna signal, som manövrerades med en vev på signalmasten. Övriga växlar var oförreglade. Infartssignalerna A och B hade också fällts till marken, men trådledningarna till ställbocken som syns på bilden var kvar.

I kuren vid skiljeväxeln fanns ett anslag som beskrev vilka tjänsteturer som agerade

- tågvägsklargörare norr
- signal- och bomfällare norr
- tågvägsinspektör söder
- tågvägsklargörare söder

Jag antar att tågklareraren själv skötte tågvägsinspektionen för norra delen; om respektive blockfält i stationsblockapparaten var frigivet hade tkl garanti för att i varje fall skiljeväxeln låg i rätt läge vid utfart.

Beroendet mellan blockapparaten i kuren vid skiljeväxeln och de olika signalerna sköttes med kontrollåsnycklar K1 och K2 för signalerna A och B, som manövrerades från ställbocken, och K3/K4 för utfartssignalen D1/2.