Jag har ett minne av att man sa att befintligt torvpulver i tender och eldningssystem hade under under tiden loket stått avställt hårdnat till en cementliknande konsistens som skulle vara mycket tidsödande att avlägsna. Det sitter t.ex. en liten ångmaskin som drev något matningssystem för torvpulvret på loket.

Det hoptorkade torvpulvret torde befinna sig i tendern och i det matningsrör som går till eldstaden. Byter man tender är det inget problem.
TP-loken (liksom de kolpulvereldade) hade nog även en murad rost. Men den tar man nog ut om man bygger om loket. Tb 864 var kolpulverledat när det byggts om men flyttades under andra halvan av 1920-talet till Nässjö och anses då torvpulvereldat.

Den lilla ångmaskinen driver en rootskompressor som skapar ett övertryck i tendern samt blåser in pulvret i eldstaden. Den torde inte ha något torvpulver i sig men kan ha rostat ihop. Plåtkåpan runt ångmaskinen är rätt anfrätt vad jag minns. Den har egen lubrikator i hytten av en typ jag tror mig sett i något av ÖSlJ's lok, var det Hamra?
Kompoundmaskineriet har två DeLimon, en på varje sida. De Tb-lok som hade ångtork fick smörjpress. 864 har även regulatorstången utanför pannan och styr regulatorn via en länk på ångdomen, ett minne från när pannan hade ångtork och då hade rökskåpsregulator. Ångtorken togs dock bort långt innan pannan hamnade i 864.

Tb 864 har även kvar vakuumejektorn och har apparater för vakuum & Knorrbroms. Tendern har Knorrbroms + handbroms och loket har ångbroms.