Användandet som optisk telegraf till stations- och banpersonal verkar ha kommit från Tyskland. Jürgen Krebs skriver i "Blocksignal frei" om dylika signaler (på tyska kallade "Ballonsignal" eller "Korbsignal" beroende på det upphissade objektets typ) på 1840- och 50-talet.

Bl.a. återges i boken illustrationer från 1847 års reglemente för Oberschlesischen Eisenbahn, men där var det något annorlunda: på en mast satt två semaforvingar (som en T-signal) och en upphissningsanordning för en korgformad indikator. Semaforvingarna användes som optisk telegraf till fast personal för att visa att tåg var på gång och i vilken riktning, medan korgsignalen var avsedd för förarna och visade banans status: korgen i topp = kör, korgen på halv stång = varsamhet, korgen i botten = stopp. Denna signalering avsåg inte att skapa blocksträckor, utan att varna för fel på själva banan.