[b]Nytt förhör med konduktör Vennberg närvarande.[/b]
Eftersom tåg nr 3, där förseelsen ägde rum, återinsattes i trafik först den 1 juni under året, var de enda tidpunkterna där detta kan ha inträffat söndagarna den 2 eller 16 juni, dåKullander tjänstgjorde.
Kullander framhärdade i att det var ett enda tillfälle där de tre gratisåkarna hade följt med tåget pga tidsbrist att köpa biljetter. Vennberg å sin sida berättade, att den vagn de tre unga herrarna använde för återresan var samma vagn som Kullander var ansvarig för biljettvisering.

[b]Kontroll av försålda biljetter till och från Hedaslätt,enligt Statens biljettexpedition i Mjölby:[/b]
Försålda söndagsbiljetter till Hedaslätt vid Mjölby station
under juni och julin månader 1918:
Juni: d.2 1st. d.23.10st. d.24. 2 st. Juli: d.21. 2st.
Samtliga 3:dje klass.

[b]Styrelsemöte den 29 oktober 1918[/b]
M h t att Kullander tydligtvis felaktigt uppgivit att de resande hade viserats på biljetter vid återfärden från Mjölby, och att några sådana biljetter inte var sålda de dagar Kullander tjänstgjorde ansåg styrelsen att man inte längre kunde behålla Kullander i tjänst. Man uppmanade dock honom att själv lämna in sin avskedsansökan heller än att avskeda honom.

[b]En av resenärerna; Bernhard Jonsson blandar sig i[/b]
Fyra dagar senare inkommer en av resenärerna, Bernhard Jonsson, i diskussionen med en skrivelse, där han hävdar att han och bröderna Fredriksson den 16 juni hade anlänt försent för att hinna köpa biljetter i Hedaslätt. Därför hade man istället använt sig av en honom själv tillhörig partibiljett, som han vid behov kan uppvisa för styrelsen.

Svaret dröjde inte. Stationsförmästare Jansson meddelade två veckor senare att Bernhard Jonsson inte hade köpt någon partibiljett sedan han började tjänstgöra i Hedaslätt. Dessutom stämde det ju inte med Kullanders berättelse att de tre löst söndagsbiljetter i Mjölby och att dessa viserades vid återresan.