En historia om gratisåkning på MHJ 1918 (Järnväg allmänt)

av johanmmolin, Tuesday, November 15, 2022, 15:03 (18 dagar sedan) @ johanmmolin

Norrbys svar till Gottfrid Karlsson
… den 19 januari kan vara värt att återges in toto:
På grund av inkommen skrifvelse öfversänder jag härmed de hand-lingar, som beröra Kullanders uppsägning. Första förhöret med Kullander ägde rum den 31 Juli, därvid
Kullander meddelade, ehuru detta ej tillräckligt tydlig framgår av protokollet, att de resande vid framkomsten till Mjölby löste söndagsbiljetter, som av honom klipptes vid återfärden. Någon ändrad uppfattning härutinnan förelåg ej vid andra förhöret den 19 augusti. Även då förklarade Kullander, att de resande påstigit tåget utan biljetter, men vid framkomsten till Mjölby löst söndagsbiljetter.
Efter förhörets slut den 19 aug, erhöll Kullander del av biljettjournalutdraget från Mjölby station, som tyvärr för Kullander visade, att han farit med osanning. Att Kullanders uppgifter härutinnan skulle kunna kontrolleras, hade han tydligen ej tänkt sig.

Så sent som den 2 nov. inkom Kullander med ett intyg från de i färden deltagande
personerna, som skulle visa, att en av dem, Bernhard Jonson, begagnat en honom tillhörig partibiljett. Alltjämt förföljdes Kullander emellertid av otur, i det att Bernhard Jonson enl. meddelande från Hedaslätt station icke köpt någon partibiljett. Men frånsett detta, hur kan Kullander tro, att, med hänsyn till föregående, något som helst
vitsord kan tillmätas detta intyg från personer, som tydligen förlett honom att svika sin tjänsteplikt. Man förstår såväl Kullanders svårighet att vid första förhöret att över huvud taget minnas någonting alls av det passerade. Endast de påträngande frågorna kunde så småningom bringa minnet i funktion och till sist konstaterades, att ifrågavarande verkligen förekommit, men endast en gång, ehuru Janson kunde taga på sin ed, att personerna ifråga påstigit tåget flera gånger utan atköpa biljett och detta endast, då Kullander tjänstgjorde.
När denna av Kullander erkända gång förekommit, kunde han alltjämt icke erinra sig. Så småningom klarnade även detta, som man kunde fastslå, att den av Janson lämnade uppgiften var riktig, att beträffande en av resorna denna ägt rum någon av de första söndagarna i juni med tågen 2 och 3. Kullander sade sig först ej minnas, när det
var, men före midsommar var det. Endast den omständigheten, att tåg 3,
med vilket återresan skett, insatts först fr.o.m. den 1 juni, kunde
förmå Kullander att erkänna, att den av Janson fastslagna tidpunkten var riktig. Man må väl medgiva, att ett sådant uppträdande icke är ägnat att inge förtroende.
Vid förhören omnämndes inga andra biljetter än söndagsbiljetter och det var först flera månader efter, som det befanns lämpligt göra ett försök med partibiljetter.
Min personliga ståndpunkt till saken är den, att därest Kullander öppet och ärligt erkänt, att han låtit sig förledas av personerna ifråga att svika bolagets förtroende, hade jag sökt ställa saken till rätta. Men detta uppträdande av kränkt oskuld, av lurendrejeri
och krumbukter verkar så ytterst osmakligt och tyder på ett karaktärsfel, som gör honom omöjlig för den förtroendetjänst han innehar.
Skulle mot förmodan, för att begagna förbundets eget uttryck
i sin skrivelse, förbundet hava en annan uppfattning, har jag naturligtvis intet att invända mot att frågan drages inför huvudorganisationerna.

Gottfrid Karlsson måste nu ha förstått att Kullanders fall var näst intill hopplöst. Han bad dock att en av förbundets representanter måtte få besöka Norrby för att de om inte saken kunde klaras upp i samförstånd.


Hela tråden: