Nej, detta är inte exempel på höglyft. Vid höglyft lyfter man spåret upp mellan ett par dm och en halvmeter, t ex för att förbättra frostskyddet, profilen eller för att man behöver bättre ballast. I samband med höglyft fyller man fullt med ballast för spårets nya höjd.
Ballastbristen i bilderna från Västerviksbanan beror säkert på att man genom åren måst justera spårets höjdläge då och då ("knycklyft", nivellering eller justeringslyft), och att man klarat sig ganska lång tid utan att komplettera ballasten, vilket inte alls är ovanligt. Jag kan tänka mig att denna bana haft ganska små belastningar (huvudsakligen motorvagnstrafik) och då kan man vänta längre med att efter hand komplettera ballasten.

Sven B