Jag tillhör numera den gamla generationen förare som fortfarande minns och har använt "stolp-funktionen" med den väl inpackade telefonluren i verktygsskåpet som hade en "petskiva" monterad den hade en läderhylsa som skydd samt en propp som skulle inkopplas i en på stolpen uppsatt kontakt där det fanns nummer till de olika stationerna längs linjerna. Om man råkade ut för något mankemang eller annat så fick man gå till närmaste stolpe där det satt en pil monterad som pekade åt vilket håll som närmaste kontakt fanns uppsatt. På smalan Vk-Hf fick vi en radiobaserad telefon stort som ett ordinärt 6-voltsbatteri där vi kunde ringa upp televerket och be dem koppla oss till närmaste bevakade stn. Dessa telefoner som var stora och otympliga förvarades på stn. i Vk där de kunde laddas och vid varje tur så tog man med apparaten.
;-);-)

Även jag har provat detta. När jag 1989 jobbade i Nässjö tog jag "fältapan" med mig längs linjen mot Jönköping. Man kunde med den även ringa till Televerkets nät, dock inte rikssamtal, men man kunde välja deras nät i Nässjö, Jönköping eller Göteborg. Tror även att det fanns ett lite längre kortnummer för att välja Värnamo. Det var en kort period från det att denna möjlighet infördes tills den blev närmast överflödig genom mobilernas intåg.