C5:orna var intressanta, kanske för att de var så sällsynta. Kuggväxlarna var betydligt ljudligare än de på andra vagntyper. Vår instruktör på utbildningen för tunneltågförare våren 1976 berättade att det sällan var några problem med dörrarna. De löpte på skenor utanför korgsidan. Det fanns inga rännor i golvet där grus kunde störa dörrfunktionen.
På en av bilderna syns B-änden. ”Fönstren” på ömse sidor om gaveldörren är ventilationsgaller. Vet någon vad som fanns innanför dem?
Beträffande pådragen och deras skillnader så hade ju C1-C4 bromsförberedelse. Den gjorde att vagnarna inte rullade fritt när körkontrollern lades i läge 0 under gång. Det var en amerikansk konstruktion för att den elektriska motståndsbromsen skulle vara snabb vid tillsättning. De amerikanska spårvagnarna av PCC-typ fungerade på liknande sätt. Kamvalspådragen på C5 och C6 med flera hade en annan typ av fältväckningsanordning, som tillät vagnarna att rulla fritt när körkontrollern lades i läge 0.