[b]Samtrafiken[/b]
Efter att systerjärnvägen MKJ öppnats för trafik vill man omgående starta samtrafik för att få direkta vagnar Moholm-Mariestad-Skara, men i slutbesiktningen av MKJ år 1889 finns flera villkor som hindrar MMJ att använda sina fordon i de genomgående tågen. Bland annat har fordonen på MMJ kraftigt varierande koppelhöjd, kopplen är för små och alla vagnarna inklusive personvagnar och resgodsvagnar har kokillgjutna hjul.

MMJ tvingas därför dra igång en större upprustning av sina vagnar. Redan året efter rapporterar man att alla person- och resgodsvagnar har fått smidda hjul men det är först år 1898, samtidigt som man inför Klemmingkoppel, som man standardiserar koppelhöjden på samtliga fordon till samma som övriga järnvägar använder.

År 1898 är det även noterat i ett styrelseprotokoll att två vagnar ska byggas om med öppna plattformar, sannolikt för att banans särkupévagnar fungerar dåligt i samtrafiken med SKWJ och KiLJ. Som vanligt framgår det inte i eller huvudboken vilka två vagnar som avses. Utifrån bilder och måttuppgifter kan vi däremot sluta oss till att åtminstone tre vagnar får öppna plattformar: B 700, B 701 och C 703, alla tre vagnarna får dessutom även lanternintak.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/MMJB700Råbäck.jpg[/img]
VGJ öppnas för trafik i januari år 1900, men den kungliga invigningen sker först i juli samma år. Kung Oscar II ska påbörja invigningsresan i Skara, men på väg dit passar friherre Carl Klingspor, tillika styrelseordförande i KiLJ, på att bjuda på middag vid Råbäcks slott. Kungen kommer dit, som sig bör, med tåg från Moholm. I det kungliga tåget går de finaste vagnarna KiLJ och MMJ kan uppbringa, däribland salongsvagnen MMJ B 700.

Efter KiLJs invigning ökar samtrafiken kraftigt, men eftersom ersättningen för vagnshyror bolagen emellan de första åren är rätt godtycklig nyttjas kanske inte alltid samtrafikavtalen till sin fulla potential. MMJ anser till exempel år 1900 att hyran för KiLJs boggivagn är alltför hög, speciellt eftersom den inte verkar generera några ökade trafikintäkter för MMJ. Vagnen ska därför tills vidare växlas ur i Forshem eftersom det ”[i]lilla obehaget för genomgående passagerare att i Forshem göra ombytet af vagn, ingalunda torde menligt inverka på passagerarantalet[/i]”.

[img]http://smalspar.se/forumb/psv/MMJC703Skara.jpg[/img]
På bangården i Skara står omkring år 1900 detta lilla tåg med vagnar från flera bolag. Finkorna är sannolikt MKJs bägge resgodsvagnar och personvagnen till höger är en av SKWJs sex ursprungsvagnar, ännu utan lanternintak. Vagnen till vänster är MMJ C 703, fd C 3, moderniserad med öppna plattformar och lanternintak.

[b]Postvagnar[/b]
Redan vid invigningen år 1874 har MMJ posttrafik. De första åren medförs antingen en låst brevlåda eller postsäckar, men från och med augusti 1875 går man över till att ett ”[i]afstängdt, låst fack[/i]” i banans bägge bagagevagnar.

Från år 1884 går det tre tågpar på banan, alla med postföring. Som vi nämnt ovan är även några av personvagnarna, däribland C 3, utrustad med postfack och även flera av de lite modernare resgodsvagnarna har postfack.

När MKJ invigs börjar man bedriva posttrafiken tillsammans och det är först nu som man börjar med bemannade postkupéer. Eftersom MMJ saknar lämplig vagn används istället MKJs boggivagn med postavdelning, men en daglig tur Mariestad-Moholm körs även fortsättningsvis med MMJs egna vagnar.

Uppenbarligen räcker MKJs postvagn tillsammans med de låsta postfacken i resgodsvagnarna tillräckligt bra, för det är först i samband med att MKJ år 1898 omförhandlar sitt avtal med generalpoststyrelsen som MMJ diskuterar att skaffa en egen ”riktig” postvagn. Sannolikt ger det nya avtalet möjlighet till utökad trafik, för år 1899 bygger man om MMJ C 704 till postvagnen MMJ D 100. Eftersom man bedriver posttrafiken gemensamt säljer man följaktligen halva vagnen till MKJ för 250 kronor efter att ombyggnaden är färdig och i huvudboken anges därefter att man äger ”[i]½ gammal postvagn litt D, gemensam med MKJ[/i]”.

Redan året efter konstaterar styrelsen att vagnen ”[i]icke lärer vara fullt lämplig för ändamålet[/i]”, varför man beslutar att bygga en helt ny och fullt modern postvagn. I huvudboken framgår det att man förutom den gamla vagnen i fortsättningen även äger en ”[i]½ ny postvagn litt DF, gemensam med MKJ[/i]”. Vagnen inregistreras som MKJ DF 101 och är därmed en andra gemensamt ägd vagn bolagen emellan. Vi återkommer till vagnen lite längre ned i inlägget, men tvingas redan här och nu att rätta oss själva, då vi i vårt inlägg om [link=https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=271999]MKJ[/link] frågade om det har funnits fler gemensamt ägda vagnar, men missat att även MMJ D 100 varit gemensamt ägd.