Pendeltågen och TGOJ:s drivfordon hade tågradio som var mer anpassad för trafiken. Driftradion var som jag har förstått det först framtagen för banavdelningens behov.

På Bjärka Säby - Västervik försvann telefonnätet redan på 70-talet. När vet jag inte, men efter 1975 har jag för mig. För kommunikation mellan tkl och tåg så fick man ett antal driftradioapparater som hade fått en tillsats som gjorde att föraren kunde ställa in sitt tågnummer på denna. Kommer inte ihåg om det var hela tågnummeret eller 3 sista siffrorna. Tror det var 3 siffror med med de 2 sista som avslut. Exempelvis tåg 2121 blev 221. Genom detta kunde tkl ringa upp berört tåg direkt utan att göra gruppanrop. Eftersom de var bärbara utan hållare i fordonet så behövde batteriet bytas eller laddas vilket gjordes i Västervik.
Fungerade bra, bara man kom ihåg att byta/ladda batteri, tills NMT kom på Y1:orna. Tror inte det förekom någon annanstans i Sverige.
Samma gällde när man körde TGOJ X21 i Östergötland. Då fick man ta med sig en bärbar driftradio som inte gick att ställa in tågnummer för kommunikation med tkl/fjtkl. Där hade vi ett schema på hur de skulle användas och byta/ladda batteri på för att det hela skulle gå runt.
Sen får man inte glömma bort den bärbara radio/telefon modell kylväska som användes för kommunikation på smalspåret Västervik-Hultsfred. Länken går till en bild där den syns till höger när lokförare Paalberg framför tåget.
https://digitaltmuseum.se/021018119118/forarhyttinterior-fran-yp-874-lokforare-h-paalbe...