Jag tror inte att C7 1774 användes på NOJ efter förstatligandet, åtminstone inte i någon märkbar omfattning. Det finns inte med någonstans i de annotationsböcker jag har övertagit, och vid samtal och intervjuer jag hade med lokmän i Nässjö på 60-talet hade ingen något minne av loket i SJ-tjänst.
Vid förstatligandet av NOJ tillfördes E- och E2-lok, senare ytterligare två G7-lok, som sattes in i godstågen och frigjorde L29-loken för enbart persontågstjänst. Vid sidan av dessa hade man ett L4 (1525) och två L5. Dessutom fick man A, A3 och A6 att använda i persontågen. E- och E2-loken användes också gärna i till persontågen på banan. Behov av C7-loket torde därmed vara obefintligt i denna tjänst.
Kent

Tack för genomtänkt analys.
Faktum är att i dom handlingar jag tagit del av finns inget om lokets tjänstgöring efter förstatligandet. Lokets panna fick en klass III 1949 och hade därmed panntid fram till 1955.
Hypotetiskt hade loket ett visst värde som rel. nyreviderat reservlok.
Beredskapslok existerade inte förrän 1952/1953. Fr.o.m 1953 var det vanligt att övertaliga lok eller lok med utgången panntid överfördes till att bli beredskapslok. Dock var det lång kö till beredskaps reparationer något som 1774 drabbades av. Redan 1953 ville Försvarsbyrån ha kostnadsförslag för beredskapsreparation men pga kö verkställdes inte förrän 1955.
Loket finns iof inte med på den nationella inventeringen hösten 1952 av övertaliga ånglok men man det betyder inte att loket var i drift då.
Faktum kvarstår att ingenting framkommit (än) om loket varit i drift efter förstatligandet utöver att det det stod kvar i rullarna som driftlok inom 10 Ms innan det blev beredskapslok (formellt 1953 - 1955).

Jag tolkar nedanstående skrivelser som att det var i drift till 1953 då det ersattes av C7 1814. "Vm Äh" tolkar jag som vagnmästaren Älmhult. Det kan vara där vi ska leta. Jag letar vidare när tid och möjlighet finns.

Då är alltså 1774 i Älmhult (Äh) eller är det Ängelholm (Ä)?

Lokverksamheten i Ek flyttade väl relativt omgående till N efter att NOJ förstatligats. Pappan till n bekant till familjen (min gudmor) var lokeldare vid NOJ vid förstatligandet och de flyttade ganska snart till N där han inom något år blev lokförare. Hon minns säkert när han flyttades till N. Lokstallet i Ek användes nog mest för uppställning (samma sak med Vetlanda) efter att banorna förstatligats. Kvar i Ek och Vta var smalspårsverksamheten men även den var underhållet organiserat under lokverkstaden i N, på senare år sköttes den via maskinavdelningens Duett.
NOJ 37's tid som påskjutslok var nog mest under NOJ-tiden, sedan fanns det möjligen andra lok. Det fanns väl även en L16 från fd GDG i N på 1950-talet.