När flervingade semaforer och förreglade växlar infördes runt 1900 fanns ingen teknik att hindra visning av "kör" till ett upptaget soår. Därför användes "vägsignalering", dvs en visst antal vingar/gröna sken betydde att tågväg var lagd till ett visst spår. Vilket spår och vilken signalbild varje tåg skulle ha framgick av tjänstetidtabellen. Avvikelse från denna måste orderges i förvägeller signaleras mellan lokförare och tågklarerare före infart.
Ren hastighetssignalering blev möjlig först med ljussignaler och spårledningar varvid "fritt spårval" blev tillåtet på stationer.

Jo då, tekniken fanns redan 1900. Den första spårledningen installerades 1864 i Brixton i södra England av William Sykes. Den första installationen med spårledningar som styrde automatiska signaler installerades 1872 på Philadelphia and Erie Railroad av William Robinson. Kort därefter installerade Wiliam Sykes ett automatiskt signalsystem på District Railway i London. I både Sykes och Robinsons system så var det inte möjligt att visa kör i signalen om spårledningen visade att spåret var upptaget av ett tåg.