Hur många vägövergångar finns det avfotograferade och varför? Du skrev i ett tidigare inlägg om att det eventuellt var inför ombyggnation.
Har du lust och möjlighet att belysa detta historikt intressanta perspektiv?

jag råkade hitta tre pärmar med bilder i en kartong hos Sveriges Järnvägsmuseum. Det är antagligen SJ:s dåvarande tredje signalsektion, med huvudkontor i Malmö, som fotograferat. Totalt finns det nog bilder från ca 200 platser; jag har ännu inte gått igenom och lagt ut mer än ca en tredjedel av bilderna. Bilderna är från några år i mitten av 1950-talet. Antagligen har det funnits liknande bilder från en längre tidsperiod, men med största sannolikhet har det mesta gallrats.

Många av bilderna är tagna under pågående eller just avslutade ombyggnadsarbeten, och avsikten har väl då antagligen varit att i största allmänhet dokumentera arbetet. Åtskilliga andra bilder visar övergångar med gamla vägskyddsanläggningar eller endast kryssmärken. Då kan man tänka sig att fotograferingen skett för att få underlag för beslut om "förstärkt skydd" som man kallade det när exempelvis ljudsignaler kompletterades med ljussignaler, eller "rationalisering" = föråldrade och/eller personalkrävande anläggningar byttes mot modernare.

Jag har sett enstaka liknande bilder i SJ arkivhandlingar, det har då gällt ärendet om just ombyggnad av vägskydd. Inom järnvägen var man särskilt under 1950-talet angelägen att ersätta manuella grindar eller bommar med automatiska signaler. För att få göra detta måste man till länsstyrelsen (?) lämna ett underlag som visade att de nya anordningarna gav acceptabel säkerhet. En del av underlaget var ofta foton som visade siktförhållanden mm. En annan del var trafikräkningar; under några dagar noterades registreringsnumret på varje motorfordon som passerade övergången, liksom antal hästskjutsar, cyklister och fotgängare. Genom att räkna antal unika reg-nummer kunde man få fram andelen lokal trafik. Var det mycket lokal trafik (samma fordon återkom flera gånger) ansågs det mindre vanskligt att ersätta den manuella bevakningen med automatiska signaler. Beslutsgrunderna modifierades när det under 1950-talet blev generellt tillåtet att använda automatiska bommar. Då kunde man automatisera utan att säkerheten för vägtrafiken minskades nämnvärt.

En liten foto-fråga- har du scannat av pappersbilder eller negativ?

Jag har fotograferat fotokopior med en handhållen digitalkamera (ej särskilt avancerad). Med bättre kamera på stativ, eller ännu hellre en skanner, hade resultatet försåts blivit bättre (men scanning hade tagit betydligt längre tid). Dessvärre är nog negativen till bilderna gallrade.

Vi får hoppas att Sveriges Järnvägsmuseum någon gång kan skanna in dessa bilder, men muséet har förstås tusentals andra oskannade bilder liggande, trots att Järnvägsmusei vänner gjort en stor insats genom att under flera år finansiera en person som skannat och registrerat bilder

/Gunnar E