Beträffande lönerna kan jag omtala att Distrikstsingenjörerna vid BJ hade till en början 7000 kr om året jämte flyttningskostnader och reseersättning samt var anställda på 5 år. 1/10 1874 höjdes ersättningen till 8000 kr/året.Stationsingenjörerna hade 4 a 5000 kr/året och Nivellörerna 1500 a 2000 kr/år; eleverna hade dagavlöning.Bra betalt när rallare kanske tjänade 30 a 40 kr månaden eller vad det kunde bli :-) Sune

Om jag förstår arbetsbeskrivningen rätt hade nivellörerna det lokala slutliga
ansvaret för att tillse att terrasseringen gjordes på ett kostnadseffektivt sätt.
Schaktmästare, lokala rallarbaser osv följer ju utmärkningen i stort sett slaviskt.
Med tanke på att en mindre optimal terrassering innebär högre schaktkostnader så var de nog värda sin lön.
Terrasseringen skall ju göras så att kurvradier och stigningar i det nya spåret
skall vara enligt norm och med så liten omflyttning av fyllnadsmassor som
möjligt. Måste man skapa en skärning är det ju bra om ivägtransporten av massorna
blir så kort som möjligt - helst vill man använda dem till terrasseringen av
angränsande delar dvs så lite pengar som möjligt till rallare, kuskar osv.