Den här bilden ger upphov till en annan fundering. Hade detta varit i nutiden så hade slänterna varit överväxta med sly, men här finns knappt en buske inom synhåll. Det är påfallande på många gamla bilder att det inte fanns så mycket buskar och träd i landskapet förr som nu. På en del håll kan detta ha berott på bete och om man går längre tillbaka än 50-talet på att fattiga människor rensade landskapet från allt brännbart de kunde hitta för att få lite värme i sina stugor. Dock hade man väl knappast betande djur på slänterna vid järnvägen så varför växer det inget annat än gräs där? Sköttes slänterna aktivt och hur i så fall? Manuell röjning eller bränning?

Var det inte så att även det gräs som växte längs banvallen var värdefullt som foder och skördades av någon bonde? Järnvägen fick banvallen röjd och bonden fick gratis påfyllning i ladorna (och skatteverket fick ingenting...)