Hur avgör man okulärt hur stor en spricka är eller hur djupt den går, så att man vet att den är acceptabel?

Okulärt kan man se sprickan om den nått en viss storlek och det kan vara tillräckligt för att sprickan skall vara oacceptabel.

Djupet kan man inte se, men väl förekomsten av spricka.

Om en spricka är acceptabel eller inte beror på bl a placering, riktning, sprickutbildningshastighet, vad som kan ske om sprickan propagerar.

Okulärbesiktning är ett sätt att finna sprickor, ultraljud, penetrant, röntgen är andra metoder. Valet av metod avgörs bl a av hur allvarligt det är med en eventuell spricka. Fördelen med okulära metoden är att du alltid har med dig verktygen och relativt snabbt kan göra en första undersökning över stora ytor.
Skall du använda röntgenundersökning måste du till exempel avskärma arbetsområdet för att undvika skador på personal.

Sedan gäller det ju att se till att den kontroll man avser göra är lagom till omfattningen. Ta en lokram. Vissa ställen är utsatta för höga spänningar, andra är relativt lågt belastade. Att till exempel föreskriva penetrant för hela lokramen leder till att man inte gör något alls. Föreskriver man okulärbesiktning som första metod är det mycket lättare att få till en undersökning. Skulle man rent av ha fört bok över skador sedan tidigare borde man veta var man skall leta och kan begränsa området och därmed lättare få undersökningen gjord.

Ta till exempel en räl. En tvärgående spricka är allvarligare än en längsgående.
En spricka beroende på utmattning är allvarligare än en spricka som beror på ett gjutmästareboställe.
En spricka som går i neutralaxeln är ofarligare än en som går tvärs rälhuvudet.