Ja, det var ett reläställverk, s k knappställverk, som togs i bruk 1944. Manövertavlan satt med största sannolikhet utomhus; knappställverken på linjestationer hade inga spårledningar för hinderfrihetskontroll i tågspåren, så därför var det viktigt att den som manövrerade ställverket hade bra uppsikt över bangården.

Så då utgår vi från att knappställverket alltid satt utomhus. Här ett tidningsklipp med bild från 1966 som visar placeringen av ställverket på stationen. Det syns i hörnet bakom Hugo Nordhs utsträckta hand.

Fram till någon gång tidigt 70-tal var Marieholm bemannat vid alla tågrörelser.

Detta berodde säkerligen på att vägskyddsanläggningarna inte var automatiserade. Jag ser dock vid koll i en grafisk tidtabell från 1968 att stationen redan då var obevakad bl a nattetid, så på nätter och på sön- ohc helgdagar även vissa andra tider hade man uppenbarligen vägvakt i tjänst istället för tågklarerare - en billigare lösning.

Om vägskydden var automatiserade från 1965, så var stationen nog obevakad utanför expeditionstider redan från ca 1968. Uppgiften om tidigt 70-tal kom från min intervju med Hugo Nordh och kan säkert preciseras litet bakåt i tiden. Särskilt som stationen var obemannad/stängd permanent från 1975.

1980 besökte jag Marieholm och ritade av spårplanen på ställverket. Märkligt nog har jag angivit att vägarna sett i riktning från Teckomatorp skulle ha beteckningarna V2, V3, V5, V4. Antagligen har jag skrivit fel - det hade ju inte tillkommit någon ny övergång mellan gamla v3 och V4. Kanske hittar jag något foto där beteckningarna på spårplanen i bästa fall går att läsa.

Har du möjlighet att scanna och lägga ut din avritade spårplan? Jag har ingen komplett spårplan för Marieholm efter Militärassistentens version från 20/30-tal.