(forts. från ovanstående inlägg)

Så svaret på Stefan Isakssons funderingar om ’snett höger’: Med kombinationen dvärgsignal och stopplykta (i princip till 1973) kunde dvärgsignalen inte visa ’snett höger’ vid de tillfällen då stopplyktan var tänd. För startande tåg var det nödvändigt att ange att ’snett höger’ innebar ’stopp’ för tåg.

Med en huvuddvärgsignal är det tvärt om så att ’snett höger’ bara kan visas när det röda skenet är tänt. (I det specialfall med släckt rött sken som Lars-Henrik Eriksson nämner, 2008-06-01 kl 13:06, är det inte aktuellt med ’snett höger’.) Det röda skenet betyder alltid ’stopp’ för tåg. Ett tåg ska i princip inte stöta på en växlingsdvärgsignal (benämning sedan 1994 på de dvärgsignaler som inte är huvuddvärgsignaler) som bara visar ’snett höger’. Det kan ju förstås ske i samband med signalstörningar som leder till medgivande till passage av huvudsignal i ’stopp’, men i sådana fall är signalbeskedet motiverat även vid tågrörelse: ’rörelse tillåten - kontrollera växlar och hinderfrihet’.

Tilläggas kan att en tänd stopplykta enligt säo betyder "stopp" för alla rörelser, medan det röda skenet i en huvuddvärgsignal betyder "stopp" bara för tåg och vagnuttagning. Det är väl egentligen det som är "beviset" för att det röda skenet i en huvuddvärgsignal inte är en stopplykta ;-) . Här och där i landet finns det huvuddvärgsignaler som inte kan visa grönt sken, eftersom de står vid en punkt förbi vilken tågväg aldrig är möjlig. En sådan huvuddvärgsignal, som bara har vita sken och ett ständigt rött lysande sken, är alltså just en huvuddvärgsignal och inte en kombination av stopplykta och dvärgsignal, vilket somliga tror.
/up