Jag tror framför allt att det var sågen i Hjortkvarn som slogs för järnvägen. På 80-talet diskuterade man till och med ett alternativ där man skulle ersätta smalspåret med ett normalspårigt industrispår på den gamla banvallen mellan Pålsboda och Hjortkvarn. Detta alternativ hade ju endast gynnat denna godskund.

Det var intressant! Men jag vet att Björnhammar ville fortsätta (hur seriöst och till vilket pris är dock kanske en annan sak), så om såväl bruket där som sågen i Hjortkvarn ville fortsätta med järnvägsdrift visar det ju lite om hur stort trafikunderlag det egentligen fanns för banan -intill slutet. Men SJ ansåg det uppenbarligen inte vara "värt priset" med sliten bana och d:o fordon (även om man försökte med "koppelvagnar" ). En ny (normalspårig) bana norrut vore ju också lite paradoxalt: Det var ju vägbygget kring Glottra som gjorde att det var oerhört viktigt att snabbt riva smalspårsbanan norr om Hjortkvarn efter nedläggningen 1962. Så där hade man inte kunnat använda den gamla banvallen i varje fall.

Men hade man löst detta med vägen på annat sätt och haft kvar sträckan upp till Pålsboda som "vut-bana" kanske denna sträcka breddats och därmed funnits kvar än idag? Framförallt om den också gått ner till Björnhammar?

/ L G